Alternativen i svensk skolpolitik

Alliansens partiledare besökte en förstaklass i Engelbrektsskolan i Stockholm före dagens presskonferens. TT

Bild från TT

Under de senaste veckorna har Alliansregeringen presenterat olika förslag inom utbildningsområdet med finansiering. Nu senast om läskunnighetsmål och bedömningsstöd för särskilt stöd från årskurs ett, minskad administration genom förändring av när betyg ges, digitalisering av nationella prov och extern rättning av nationella prov. Det tog inte lång tid innan företrädare, politiker och tjänstemän, från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet började rikta kritik mot Alliansen. Däremot har de inte kunnat ge gemensamma besked om alternativet och hur skolreformer ska finansieras krona för krona. Nedan kan ni läsa om alternativen i svensk skolpolitik i dagsläget. ”Inget besked” innebär att partierna inte lyckats ge gemensamma besked och finansiering. Ta förslagen om mindre klasser och att förskolan ska bli en del av grundskolan som exempel. Socialdemokraterna är för medan Miljöpartiet är emot. 

 

Digitalisering och extern rättning av nationella prov

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Mindre klasser i grundskolan

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Förskoleklass en del av grundskolan

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Mål om läsförståelse från nya årskurs 1

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Valfrihet i skolan

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Omdömesstöd från nya årskurs 1

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Fler utbildade lärare i skolan

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Läxor

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Betyg

Alliansen: Ja

SVMP: Inget besked

 

Det är busenkelt att vara emot någonting, däremot är det lite krångligare att vara för något och finansiera det krona för krona. Anledningen till att företrädare från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet varit ute och skrikit under förmiddagen är för att de till varje pris inte svara på frågorna kring regeringsalternativ, politik och framför allt finansiering.  

// Edvin

Andra länkar: SVT, AB, EX1, EX2, SvD, DN

Magdalena Andersson slirar med sanningen

Anders Borg, Vårbudget, Debatt, Magdalena Andersson, Statsfinanser, Arbetslöshet

Foto: Bertil Ericson/Scanpix

I ett tidigare inlägg skrev jag om huvuddragen i Moderaternas ekonomiska politik för 2017-2018 och att Socialdemokraterna inte har presenterat sin ekonomiska politik för åren 2015, 2016, 2017 och 2018. När Magdalena Andersson höll sin pressträff för cirka två timmar sedan ägnade all tid åt att prata om Moderaterna. Eller ja, rättare sagt försöka hävda att Moderaterna ljuger. En kan ju tycka att det viktigaste är att prata om den egna ekonomiska politiken. Det kanske är att begära för mycket från Sveavägen 68 och S-kansliet på Cephalus i Riksdagen. I budgetpropositionen för 2014 för Alliansen en expansiv finanspolitik för jobb och tillväxt, politiken grundade sig på att omvärlden via export inte skulle dra upp den svenska konjunkturen tillräckligt. Under pressträffen hävdade Magdalena Andersson att det inte behövdes en lika expansiv budget för 2014 för att tillväxten i år blir cirka 2,5 procent. Problemet med Magdalena Anderssons ”argument” är att hon slirar med sanningen. Hon drar på med kryddmixen riktigt ordentligt. Faktum är att tillväxtprognoserna som vi ser för 2014 grundar sig på Alliansens ekonomiska politik. Jobbskatteavdrag, förändrade byggregler, satsningar på infrastruktur, satsningar på forskning etc. stöttar jobb och tillväxt.

Hushållskonsumtionen väntas bli den viktigaste drivkraften i svensk ekonomi under prognosperioden, med stöd av en förbättrad arbetsmarknad, fortsatt låga räntor och de skattelättnader som regeringen annonserat för 2014. ” – EU kommissionen via Affärsvärlden.

Svensk ekonomi har hittills präglats av seg återhämtning men nu accelererar aktiviteten med hjälp av starkare privat konsumtion, viss ljusning för exportsektorn samt ett ökat bostadsbyggande.” – SEB

Påeldade av en expansiv finans- och penningpolitik växlar hushållen upp konsumtionen valåret 2014. Det gynnar särskilt Mälardalen som har en mer tjänsteintensiv ekonomi än övriga landet.” – Nordea 

I klartext. Magdalena Andersson försöker krydda på riktigt ordentligt om Moderaternas politik men skjuter sig i foten. Tillväxtprognoserna för 2014 beror på att finanspolitiken stimulerar den svenska ekonomin. Hade inte reformerna funnits på plats hade tillväxten varit lägre och jobben hotade. Frågan man kan ställa sig är när Stefan Löfven och Magdalena Anderson kommer presentera en ekonomisk politik för åren framöver och effekter på ekonomin. Just nu plockar Socialdemokraterna in underlag från från andra aktörer men har inte presenterat egna beräkningar. Uppförsbacken är lång. När Moderaterna pratar om huvudragen för den ekonomiska politiken för åren 2017-2018 har inte ens Socialdemokraterna presenterat sin ekonomiska politik för åren 2015, 2016, 2017 och 2018. Kanske därför Magdalena Andersson dragit igång en kampanj om att ljuga om andra partiers politik?

Edvin

S har ingen ekonomisk politik för 2015, 2016, 2017 och 2018.

En kortis – Under förmiddagen presenterade statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg huvuddragen i den ekonomiska politiken för åren 2017-2018. Under de senaste åren har Sverige genomgått en djup lågkonjunktur med lågt resursutnyttjande i ekonomin. Därför har det varit bra att stödja ekonomin genom en expansiv politik i nutid och framtid dels genom investeringar i forskning, infrastruktur, hushållen och stärkt företagsamhet. Svaret från Socialdemokraterna var inte att prata om den egna politiken utan att gå upp i falsett om Moderaternas prioriteringar för åren 2017-2018. (Just nu ägnar Magdalena Andersson merparten av sin pressträff på inslagna vägen, prata om Moderaternas politik för att undvika om att prata om den egna politiken).

En kan ju undra varför Magdalena Andersson med flera hellre pratar om Moderaternas egna politik än att presentera ett eget alternativ. Sanningen ligger i att Socialdemokraterna inte har någonting att komma med. I budgetpropositionen för 2014 presenterade Alliansen utgifter och inkomster för åren 2014, 2015, 2016 och 2017. Idag presenterade Fredrik Reinfeldt och Anders Borg huvuddragen för åren 2017-2018. Socialdemokraterna då? Ja enligt deras budgetmotion har Stefan Löfven och Magdalena Andersson presenterat en politik för 2014. Dock ingenting för åren 2015, 2016, 2017 och 2018. Det som skiljer agnarna från vetet är att kunna presentera en väg tillbaka till överskott samt kunna värna återhämtningen i ekonomin. Det är viktigt för jobben. Stefan Löfven och Magdalena Andersson har en lång väg att vandra. Ett tips är att presentera den ekonomiska politiken för 2015…

Edvin

Ang opinionsläget – Kom in i matchen!

En kortis - Nu var det ett riktigt bra tag sedan jag bloggade, beror bland annat på att jag tillbringar dagarna med att jobba och helgerna med att vila ut. Det senare är jag riktigt nöjd över, viktigt med återhämtning när möjlighet ges. Hursomhelst. Jag tänkte inte ägna tid åt att skriva om vad jag gör under dagarna utan mer fokusera på hur jag känner. Främst kring opinionsläget och hur debatten är inför valrörelserna. När det gäller opinionsläget tycker jag som jag alltid har tyckt, vi kan betydligt bättre. Ett parti som gör anspråk på att företräda hela Sverige och ha svar på stora samhällsproblem måste kunna göra bättre för att vinna val. Den stora utmaningen består i att dels vinna förtroende från de osäkra väljarna och dels vinna förtroende hos väljare som kan tänka sig rösta på något av oppositionspartierna. Det finns vissa likheter mellan hur det såg ut för allianspartierna i opinionen ungefär vid samma tidpunkt under förra mandatperioden. Däremot är det viktigt att inte fastna i det förgångna och framför allt aldrig någonsin underskatta motståndaren. Som jag skrev förra året, Stefan Löfven och Magdalena Andersson är inte Mona Sahlin och Thomas Östros. Vidare har Socialdemokraterna, till skillnad från i dagsläget, inga tydliga besked om politiken. Vidare pågår det många samtalsämnen runtom i köksborden kring viktiga frågor. Skolan är ett bland många ämnen som engagerar väljarna. Allt är inte nattsvart i svensk skola men det finns förbättringspotential, då är det viktigt att kunna möta människors oro med riktiga svar.

Väljarna vet om att Sverige har klarat av de finansiella kriserna relativt väl jämfört med övriga Europa. Däremot kommer de inte att belöna oss för tidigare förtjänster utan vill veta, med all rätt, vad vi vill något. Vad vill vi göra för Sverige? Hur ska vi genomföra våra reformer? Med vilka vill vi genomföra reformerna tillsammans med? Det är några av frågorna som många ställer sig runtom i landet. För att stärka förtroendet bland svenska folket räcker det inte med att säga ordet förnyelse. För att vinna förtroende och därmed val behöver vi ha, som jag skrivit så många gånger tidigare, en trovärdig politik för framtiden som vinner förtroende bland folket. Släpp motståndarna och kom in i matchen! Jag tycker vi har blivit bättre på denna punkt och det beror bland annat på att vi har god grund från stämmobesluten i höstas. Men det finns en viss benägenhet hos vissa att, vid vissa tillfällen, klaga om hur dåliga det andra laget är än att kanske fokusera på vad vi själva vill. Ju närmre valdagen vi kommer desto mer kommer alternativen i svensk politik att granskas. Då är det viktigt att vi fokuserar på det vi vill göra med övriga allianspartier. Vår motståndare är samhällsproblemen och vår uppgift är att presentera lösningar på samhällsproblemen, inte spela i det politiska spelet. Det politiska spelet kan andra partier ägna tid och kraft åt.

Till sist en viktig upprepning. Våra nationella företrädare har ett högt förtroende hos väljarna men de kommer inte kunna vinna väljarnas förtroende och valen åt oss andra genom att skriva artiklar, säga oneliners i rutan eller hålla flertalet presskonferensen.  Ansvaret för att vinna både förtroende (i synnerhet i välfärdsfrågorna) och val hamnar på oss andra. Vi som är aktiva i lokalpolitiken, som är förtroendevalda i diverse nämnder och föreningsstyrelser har ett lika stort ansvar om inte större att bygga en bred och fast bas inför valrörelserna. Det kräver bred samhällsanalys, mest förtroendeingivande lösningarna på största samhällsproblemen i frågor som är viktigast för väljarna (ekonomin, jobben och skolan – därutöver att vi visar att vi kan ta ansvar med andra) och att alla tar ett kliv framåt genom att vara där väljarna befinner sig. Jag har varit med om när det har gått både bra och dåligt i opinionen men varenda gång det har gått bra så beror det på att fokus varit på att lösa olika samhällsproblem. Inget mindre duger eftersom att ingen annan kommer göra jobbet år oss. Det är vi själva som bär ansvar för hur det går fram till och under 2014. Varje dag är en valdag!

// Edvin

Höstens vinnare: Lärarna!

Ett axplock från länklistan. Jag anar ett mönster. 

Bästa reallöneökningen sedan 1999 för lärarna

Svenskarna drömmer om att bli lärare 

Antalet förstahanddsökande till lärarutbildningarna har ökat med 27 procent

Nacka höjer utbildningsbudgeten med 100 miljoner kronor (4,5 procent i höjd skolpeng)

Österåker höjer lärarnas löner med 5 procent

Lärarna är årets lönevinnare

Lärarna är supervinnarna på Borgs budget 

Sveriges högst avlönade lektorer finns i uppsala (15000 kr mer i månaden)

Nu är det viktigt att hålla uppe det goda tempot. En av nyckelfaktorerna till goda kunskapsresultat för landets elever är genom duktiga och engagerade lärare. Det får vi dels genom att investera i lärarna genom god löneutveckling, schyssta (arbets)villkor, goda karriärutvecklingsmöjligheter och kontinuerligt erbjuda fortbildning. Upp till bevis kollegor!

// Edvin 

Miljöpartiet trollar om elöverskott och kärnkraften

För en tid sedan offentliggjorde Socialdemokraterna att de vill avveckla kärnkraften i Sverige. En kontrast till Stefan Löfvens linje när han tillträdde som partiledare för Socialdemokraterna. Nu meddelar Miljöpartiet att de vill börja snabbavveckla kärnkraften redan under nästa mandatperiod. Orsaken till att Miljöpartiet vill snabbavveckla kärnkraften beror enligt Åsa Romson på ett stadigt överskott i energiproduktionen.

För att dubbelkolla Åsa Romsons påstående, om att Sverige kommer ha ett stadigt elöverskott, stämmer så plockade jag fram Energimyndighetens senaste korttidsprognos över energianvändningen och energitillförseln för åren 2013-2015. Varje år lämnar Energimyndigheten två stycken korttidsprognoser till regeringen. Prognoserna som Energimyndigheten presenterar bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är starkt beroende av till exempel antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser och tillrinning i vattenmagasin under de närmaste åren.

I senaste korttidsprognosen för hösten 2013 skriver Energimyndigheten bland annat följande:

För 2014 och 2015 bedöms en export på 16 TWh respektive 17 TWh. Detta överskott av el beror framför allt på att kärnkraften, men också vindkraften, förväntas öka sin produktion jämfört med år 2012. Den stora elexporten förutsätter dock normal produktion i vatten- och kärnkraftverken eftersom dessa kraftslag dominerar den svenska elproduktionen. Ett torrare år än normalt eller oplanerade avbrott i kärnkraften ger upphov till en lägre produktion och därmed mindre export eller att el behöver importeras.

I klartext: Överskottet som Åsa Romson hävdar är stadigt bygger bland annat på att kärnkraften som hon vill snabbavveckla fungerar som den ska under ett normalår. Miljöpartiet grundar hela sin avvecklingspolitik på ostadiga prognoser!

Prognoser är prognoser det ska vi ha klart för oss. Korttidsprognosen för 2009 visade att Sverige skulle ha ett överskott på 7Twh men i realiteten fick vi ett underskott på 5Twh och eftersom att kärnkraften stod stilla blev vi tvungna till att importera smutsig el från kontinenten. Tufft för klimatet men också för vanliga människor och industrin. Vi kunde alla följa via olika medier att vanliga människor hade svårt att betala elräkningarna eftersom att priserna sköt upp i höjden. Vintern var kall, dyr och smutsig. Frågan om svensk elproduktion är aktuell för det handlar inte bara om hushållens plånböcker utan även om industrins konkurrenskraft i den globala ekonomin. LKABs elräkning brukar landa omkring cirka en miljard kronor. Ni kan tänka er vad ett öres höjning skulle innebära i ökade kostnader för industrin. Tänk er högre elpriser och en skattechock på mellan 40-90 miljarder kronor. Det är pengar som istället skulle kunna gå till nya jobb och därmed stärka Sveriges konkurrenskraft. Vidare handlar frågan om elöverskottet möjligheter för Sverige att dels exportera ren energi till ett smutsigare Europa samt möjligheter att hjälpa våra grannar emot Rysslands aggressiva gaspolitik.

SVT, SVT2

// Edvin

Lundsberg och bristen på ansvar. Det är inte elevernas eller Skolinspektionens fel.

Det är väldigt många känslor som flyger runt i olika medier om Skolinspektionens tillfälliga avstängning av Lundsberg. Elever och vårdnadshavare som är oroliga över vad som kommer hända den närmsta tiden och lärare som oroar sig över hur de ska försörja sig den närmsta tiden. Det finns människor utanför som antingen tycker att avstängningen är rimlig samt människor som tycker att det indragna tillståndet är kollektiv bestraffning. Något som är viktigt att påpeka är att det indragna tillståndet är en tragisk händelse. Skolinspektionen starkaste kort är just att stänga ned verksamheter genom att dra in ett tillstånd. Däremot ska det mycket till för att Skolinspektionen ska kunna fatta ett sådant beslut.

Skolinspektionen har dragit in tillstånd två gånger tidigare. Jag undrar var alla som tycker att indraget tillstånd är ”kollektiv bestraffning” befann sig vid dessa tidigare tillfällen. Jag undrar var alla som anser att indraget tillstånd är ”kollektiv bestraffning” befann sig när Skolinspektionen bildades samt när skollagen fick grönt ljus av riksdagen. Om indraget tillstånd anses vara ”kollektiv bestraffning” så bör även rimligtvis ekonomiska sanktioner vara det eftersom det minskar huvudmännens möjligheter att använda pengarna till elevernas utbildning.

Känslorna bland elever, lärare och föräldrar på Lundberg kan likställas med känslorna hos elever, lärare och föräldrar som varit med om skolnedläggningar av andra skäl. Det är inte enkelt för någon i sådana här stunder. Det är inte heller en dans på rosor för personerna som fattar besluten om avveckling eller tillfälligt indraget tillstånd. Kort och gott så är det en jobbig process för alla inblandade inte minst för eleverna som verkligen brinner för sin utbildning. En skolgång handlar mer än om att få kunskaper för livet. Det handlar lika mycket om det sociala livet efter skoltid och under helgerna samt om vännerna man får för livet.

Jag är en av dem som ställer mig bakom Skolinspektionens beslut, främst för att myndighetens arbete bland annat är att granska att verksamheterna följer skollagen. Däremot tycker jag det är hemskt att det finns människor som är skadeglada över att skolan tillfälligt mist sitt tillstånd. Många sunkiga kommentarer i stil med ”tji fick överklassen”. Sedan finns det personer som av någon underlig anledning ser de senaste och tidigare händelserna genom fingrarna. Inte för att de tycker att det som hänt är okej (hoppas åtminstone det) utan för att andra skolor kommit lindrigare undan. Många kommentarer i stil med ”Åh men alltså sånt här händer i kommunala skolor varje dag, varför stänger inte Skolinspektionen ned dessa verksamheter?” Eller så radar man upp exempel på skolor där det förekommit våld men där Skolinspektionen inte dragit in tillståndet.

Well. För det första. Skolinspektionen har inte enligt lagstiftningen rätt att stänga ned kommunala skolor. Det är inte Skolinspektionens fel utan snarare lagstiftarna som bär ansvaret för detta. Jag skrev om detta bland annat förra året i Dagens Samhälle. Däremot är det viktigt att understryka att det inte bara går att göra en ändring av lagstiftningen över en natt. Det kräver noggrann utredning. För det andra är det oacceptabelt att våld förekommer överhuvudtaget. Oavsett våldsform. Oavsett driftsform. Det finns inga om och eller men. Det finns bara bättring.

Dessutom går inte Skolinspektionen från noll till hundra efter en tillsyn. Som jag skrev tidigare, det måste mycket till för att Skolinspektionen ska dra in ett tillstånd. I många fall har Skolinspektionen riktat skarp kritik mot skolledningar samt utfärdat ekonomiska sanktioner. Det är inte roligt att få en skarp tillsägelse från Skolinspektionen eller tvingas betala pengar för olika brister. Bakgrunden, som jag ser det, till Skolinspektionens agerande är att varken skolledning och andra vuxna tagit ansvar för elevernas rätt till trygghet. Finns säkert goda intentioner men uppenbarligen har det brustit. Det var därför Lundsberg fick, vad som kan jämföras med en villkorlig frigivning för några månader sedan. Skolledningen har haft flera chanser att visa på bättring.

Jag hoppas att Lundsberg får dra igång verksamheten igen om några månader, att de vuxna tar sig en rejäl funderare om hur skolan kan bli bättre och tryggare för alla elever hela året runt. För det finns ett behov att det finns internatskolor som kan ta hand om barnen när föräldrar exempelvis måste arbeta utomlands. Vidare hoppas jag att vi får en tydlig rättslig praxis även på det här området. Anledningen till att det saknas praxis i dagsläget är för att skolor inte läggs ned på löpande band utan har goda möjligheter till bättring. Skolinspektionen har sedan myndigheten bildades 2008 hittills (och innan gårdagens beslut) ”stängt” två skolor.

Vuxna, personal som vårdnadshavare, har ett enormt ansvar för att upprätthålla ordning särskilt när eleverna inte bor hemma utan i anslutning till skolan. Det här handlar inte om avundsjuka. Det handlar inte om vänster eller höger på den politiska skalan. Det handlar om rätt och fel. Om att vuxna inte tagit sitt ansvar. Det har gått ut över eleverna. Skolinspektionen och eleverna (utom de som ägnat sig åt hemskheterna) är inte bovarna i senaste tidens händelser. Problemet är och har varit bristen på ansvar hos skolledningen och andra vuxna.

// Edvin

DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, AB