KD tar inte ansvar för valresultatet!

Om jag hade varit partisekreterare för Kristdemokraterna skulle jag, istället för att tjafsa med andra partier, arbeta lite med med innehållet i politiken. Kanske även, om jag hade orkat, reda ut de interna konflikterna. Missförstå mig inte, jag gillar Kristdemokraterna. Har många goda vänner som är aktiva medlemmar men deras tillbakagångar beror inte på att det har gått bra för Moderaterna. Deras tillbakagångar beror på att (och här kommer kallduschen) att väljarna antingen inte gillar politiken och/eller företrädarna (exkl Göran Hägglund. Han är kung) eller att de bedrev en kass valrörelse. Inför valåret brukade Per Schlingmann säga att det är vi (alltså Moderater) som bär vårat öde. Med det menade han att varje enskild kampanjinsats, samtal med medborgarna och liknande som vi gjorde innan 2010 skulle avgöra valresultatet. Vi kan med facit i hand säga att han fick rätt. Det är något som Acko Ankarberg Johansson bör tänka på inför supervalåret 2014.

Expressen

// Edvin

Jag kan lära SÄPO att läsa mail

Läser på Rapports hemsida att Socialdemokraterna och Alliansen har gjort upp och ge SÄPO möjligheter att använda sig av FRA:s signalspaning. Det är oerhört tråkigt i synnerhet eftersom att det inte finns någon egentlig anledning. Istället tycker jag det är rimligare och viktigare att ansvariga på SÄPO utbildar personalen att läsa egna mail än vanliga medborgares.

Well well, here we go again. Verkar som att det är dags för en ny kampanj.

// Edvin

Lärarnas riksförbund är irrelevanta

Metta Fjelkner har skrivit en debattartikel där hon går till hårt angrepp mot politiker runtom i kommuner för kvalitetsbristen hos landets lärare och utbildningar. Fjelkner prickar rätt när hon identifierar kvalitetsbristerna i det svenska utbildningsväsendet. Jag håller till och med till viss del om att det har funnits huvudmän, både fristående och kommunala sådana, runtom i Sverige som genom åren inte tagit ansvar. Förslagen som Metta Fjelkner presenterar håller på att genomföras men utöver det så skriver inte Metta Fjelkner någonting nytt. Det är fortfarande samma gamla matning om att lösningen på alla problem är att förstatliga skolan och skjuta till mer pengar. Ursäkta mig men som om det skulle lösa kvalitetsbristerna. Jag tror inte ens heller det är en quick fix. Kan erkänna att det är coolare att vara anställd av staten än av kommunen men that’s about it. Det handlar mer om hur man arbetar på fältet och vilka verktyg som lärarna har för att hjälpa varje enskild elev att nå målen men också vilka personer som dras till utbildningarna. Det är tid att hitta ett bra system för att öka belöna duktiga lärare för deras insatser.Blev idag tipsad av Mary om en intressant artikel om Nossebro skola. Artikeln är förvisso från oktober 2010 men ger en fingervisning om hur elever, lärare och rektorer kan arbeta för att förbättra kvaliteten och minska utslagningen. Arbetet från kris till framgång tog tre år men verksamheten behövde inte tillskott och det har inte skett några förändringar i arbetstiden för lärarna. Allt som krävdes var ett starkt ledarskap från ledning och lärare som vågade se över arbetsmetoderna. Så länge Metta Fjelkner och Lärarnas riksförbund inte inser detta utan enbart fokuserar på huvudmannaskapet så kommer de irra runt och vara irrelevanta i den skolpolitiska debatten.

// Edvin

”Det är bögarnas fel”

Noterar i förbifarten att det förutom en debatt om våldsbejakande extremism i riksdagen har varit en debatt om resultaten i den svenska skolan. Tittade inte på debatten eftersom att jag är hemma och försöker bli frisk. Jobbigt att vara sjuk och vakna med världens huvudvärk. Rolig nyhet är att elever i länet + Håbo kan söka till gymnasieskolor på lika villkor. Vi ä många som har kämpat för detta i flera år, en del i nästan 30 år. Nu är det äntligen verklighet och nästa naturliga steg är att ha ett gemensamt system i hela Mälardalen. Hursomhaver.  Under året kommer hela utbildningsväsendet att genomgå en stor förändring via 10 stycken reformer:

1. En ny skollag
Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Förändringarna i den nya skollagen syftar till att spegla de förhållanden som finns inom dagens moderna skola. Några viktiga förändringar i den nya skollagen är att lärarnas disciplinära befogenheter ökas och förtydligas, fristående skolors rättsäkerhet stärkas, behörighetsregler för läraryrket stramas upp, lärarauktorisation i någon form införas och att vuxenutbildning regleras i skollagen.

2. En ny gymnasieskola 2011
Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen.
Samtidigt förändras programstrukturen. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Vidare uppgår medieprogrammet i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet.
På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.

3. En ny läroplan och nya kursplaner
Syftet med den nya läroplanen är att många fler elever ska nå skolans kunskapsmål genom att kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.

Tydliga kursplaner ger vidare ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper. Tydliga kursplaner som är väl kända av skolledare, lärare och andra verksamma i skolan samt av elever och föräldrar stärker också skolors uppföljning och utvärdering och ger därmed bättre underlag för individanpassade insatser.

4. Ett nytt betygssystem
Från och med 2011 införs fler och tidigare betyg. Alla elever får skriftliga omdömen från årskurs 1 och betyg med början i årskurs 6. Betygen består av en sexgradig betygsskala med fem steg, A-E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt. Dessutom kan –– (streck) utdelas.

5. En ny lärarutbildning
Istället för dagens sammanhållna lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar och en starkare yrkesidentitet. Inom ett par examina finns även olika inriktningar.

Även tydligheten kring utbildningarnas tre byggstenar ökar. Dessa byggstenar är ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning och en utbildningsvetenskaplig kärna. Det bidrar bland annat till förbättrade möjligheter för rörlighet mellan såväl svenska som utländska lärosäten och förenklar för den enskilda läraren och förskolläraren att bygga på sin utbildning och förkovra sig.

6. En nyinrättad lärarlegitimation ska stärka kvalitén i skolan
Nu höjs kraven i den svenska skolan. Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd under introduktionsperioden.

Legitimationerna ska utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. Endast legitimerade lärare och förskollärare får tillsvidareanställas och enbart de legitimerade får sätta betyg.

7. En fortsatt satsning på lärarlyftet
Det så kallade lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen någonsin. Under 2007-2010 har totalt 4,3 miljarder kronor avsatts för att ge behöriga lärare möjlighet att förstärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens.

Satsningen har utvecklats positivt och uppföljningar visar att lärarlyftet både har bidragit till lärarnas kunskapsutveckling och förbättrat undervisningen. Regeringen vill därför fortsätta satsningen, men ändra inriktningen mot lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för och som därför behöver komplettera sin utbildning.2011 avsätts 826 miljoner kronor för lärarlyftet. Regeringen beräknar med att avsätta ytterligare 310 miljoner kronor, 265 miljoner kronor respektive 115 miljoner kronor för 2012, 2013 och 2014.

8. Fler beslut för att stärka kunskaperna i grundskolan
Nationella prov från årskurs 3
I årskurs 3 ska nationella prov ges för att testa basfärdigheterna i läsning, skrivning och räkning. Dessutom blir de tidigare frivilliga proven i årskurs 5 obligatoriska. Med tydliga kontrollstationer blir informationen bättre och fler kommer att få det stöd de har rätt till.

En satsning på läsa-skriva-räkna

En satsning på läsa-skriva-räkna har införs.Syftet med vår läsa-skriva-räkna-satsning är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel.

En satsning på matematik, teknik och NO
Satsningen på matematik, teknik och NO förlängs. 400 miljoner kronor avsätts under 2011–2012 och den garanterade undervisningstiden i matte utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan.
Dessutom påbörjas en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.

9. En ny lärorik förskola
Allmän förskola för 3-åringar införs, förskollärarutbildning får en egen identitet med stärkt pedagogiskt uppdrag och en förtydligad läroplan. Vidare blir förskolan en egen skolform samtidigt som ett förskollärarlyft införs.

10. En ny yrkeshögskola
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar kommer att finnas under samma regelverk.

 

Vi har sedan mandatperioden 2002-2006 och 2006-2010 pekat finger och haft utredningar. Vi känner till styrkorna men också kvalitetsbristerna. Det är dags för alla seriösa parter att fokusera på lösa problemen i utbildningsväsendet istället för att fortsätta peka finger och använda talarstolen enbart för att synas i media för att fylla diverse mediemappar.  Ett tips till Jan Björklund med flera  – Socialdemokraterna bär ett stort ansvar för utvecklingen i den svenska skolan de senaste 20 åren men faktum är att det inte är hållbart att i nästan varenda debatt säga ”det var sossarnas fel, det var sossarnas fel”. Föräldrar och elever vill inte höra vems fel det är (även om det är viktigt med ansvarstagande politiker etc.) , de vill veta vad ansvariga tänker göra. Så skippa ”någonannanismen”-argumenten och fokusera på reformerna. Helst bra reformer! Gäller även mig själv. Lika mycket som Jan Björklund har ett ansvar så har även politiker, oavsett färg, ett stort om inte större ansvar för utvecklingen de senaste åren. Reformerna ovan räcker dessutom inte för att höja kvaliteten och minska utslagningen. Huvudmän, ledingar, lärare och elever måste i samtliga verksamheter vara med på tåget för att komma med nya idéer som stärker hela utbildningsväsendet från grundskolan hela vägen till universitet och högskola. Tro mig man kan göra mycket på lokal nivå, i synnerhet verksamhetsnivå, för att gå från kris till framgång.

DN, SvD, Aftonbladet

// Edvin

Heldag med nämnden

I torsdags hade vi heldag med nya utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Vi började dagen med att träffa förvaltningen med Leif Hildebrand i spetsen, dels för att få en översikt om våra arbetsområden men också hur tjänstemännen på förvaltningen arbetar. Vi delar förvaltning tillsammans med barn- och utbildningsnämnden, tillsammans utgör våra budgetar cirka 55 procent av kommunens totala budget. Med stora budgetar följer ett oerhört stort ansvar gentemot medborgarna.

Efter mötet med förvaltningen åkte vi runt till olika verksamheter, bland annat  Rudbeck, Arbetscenter, Kunskapsparken och Utbildning Silverdal. Det var verkligen en lärorik dag eftersom att vi fick en unik insyn i hur de arbetar i verksamheterna. Jag är nöjd med arbetet som både ledning och personal på Rudbeck gör för att nå de gemensamma målen. Det går åt rätt håll och med nya programpriserna i ryggen känner jag att de kommer få ännu bättre förutsättningar att förbättra kvaliteten. Dessutom var det kul att de allra flesta i ledningen kände igen mig från min tid som elev. Men! Jag kommer hålla ett vakande öga på två verksamheter. Det är Arbetscenter och Kunskapsparken (alltså vuxenutbildningen). Jag gick ifrån verksamheterna med fler frågor än vad jag hade innan besöken. Dessutom var jag inte nöjd över svaren som jag fick på mina frågor som jag ställde. Kommer defenitivt att besöka båda verksamheterna under våren för att prata med cheferna men också  med elever och deltagare som nyttar verksamheterna för att få en helhetsbild. Tveka inte att höra av er till mig om ni har några frågor eller funderingar kring arbetet i nämnden och verksamheterna.

Under veckan kommer jag, när jag får tid, att läsa Skolinspektionens rapport om bristerna i AP-utbildningarna runtom i Sverige. Granskningen omfattar 39 gymnasieskolor, 30 kommunala och 9 fristående, i totalt 36 kommuner. Inspektionen har varit i Sollentuna. Men nu ska jag sova!

 // Edvin

Tips för att få bättre kondition – Utan föreningsbidrag från kommunen!

Har varit en lång helg, väntar med att skriva ett inlägg om heldagen med nämnden + sammanträdet. Läste för en stund sedan konditionen bland unga har blivit sämre under de senaste 20 åren. Mja, något säger mig att jag har bidragit till den ökningen. Därför tänker jag vända utvecklingen åtminstonde för min kropp.  Mitt mål är att förbättra min kondition under våren! (Något säger mig att metoden jag tänker använda mig utav för att nå mitt mål kommer chocka stora delar av föräldrarsverige, idrottssverige och politikersverige. Samt lattejournalister i Stockholms innerstad). Jag tänker promenera i cirka 30 minuter varje morgon innan jag går till jobbet samt promenera i cirka 60 minuter varje lördag och söndag! Till en början. Babysteps är viktiga. Skillnaden mellan att promenera och skrika efter föreningsbidrag är att man genom konditionsträning blir gladare och piggare medan man enbart sliter ut rösten genom att skrika. Dessutom måste man ansöka efter föreningsbidrag och vänta i flera veckor på att eventuellt få det beviljat  från kommunen. Slöseri med dyrbar promenixtid!  

// Edvin

Första sammanträdet!

Är hemma efter heldagen + första sammantädet med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sollentuna. Kommer ta en stund innan jag har processat dagens möte och verksamhetsbesök. Det har varit en dag med blandade känslor. Är glad över arbeter i verksamheterna men ser några tydliga utmaningar. Kommer skriva om det antingen imorgon eller på lördag allra senast på söndag. Annars är jag rätt nöjd med besluten som vi fattade på sammanträdet.

  • Fattade beslut om att 2011 års interkontrollplan ska fokusera på uppföljning av avhopp och elever som läser fyra år på gymnasiet.
  • Vi biföll förslaget om gemensamma programpriser i Sthlms län (24 av 26 kommuner). Det innebär att Rudbeck med sina cirka 2000 elever kommer få ett tillskott.
  • Dessutom fattade vi ett beslut om Sommarmiljonen. Vi tillsätter en miljon kronor i Sollentuna för att ungdomar födda mellan 1992-1995 ska få en fot in på arbetsmarknaden via sommarjobb. Satsningen gäller både privata och offentliga arbetsgivare, medfinansieringsgraden är 50 procent för respektive arbete.

Nu tänker jag varva ned och bara vara. Och glöm inte, ni kan alltid följa nämndens arbete bland annat genom att klicka här eller fråga mig.

// Edvin