Arbetslinjen fungerar

Läste för en stund sedan en mycket intressant rapport från Svenskt Näringsliv om sjukfrånvaron i Sverige under tredje kvartalet för 2009. Rapporten visar att sjukfrånvaron är den lägsta på 27 år! Enligt Svenskt Näringsliv har sjukfrånvaron minskat med 1,65 miljoner timmar per vecka mellan tredje kvartalet 2006 och tredje kvartalet 2009 och av den minskningen står kvinnors minskade sjukfrånvaro för 0,9 miljoner timmar. Tittar man på antalet arbetade timmar under samma period, har den ökat varje vecka under tredje kvartalet för 2009 jämfört med samma period 2006. Kvinnor står för den största ökningen. Hos kvinnor har antalet arbetade timmar per vecka ökat med 2,1 miljoner timmar och hos männen har den ökat med 0,4 miljoner timmar. Utöver effekter från konjunkturen, skriver Svenskt Näringsliv att reformerna inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen samt jobbskatteavdragen har bidragit till nedgången i sjukfrånvaron i Sverige och att antalet arbetade timmar har ökat.

Summa sumarum: Alliansens arbetslinje fungerar. Ja, Sverige står inför stora utmaningar under dom närmsta åren, främst på grund av finanskrisen, men att sjukfrånvaron nu sjunker bidrar det till att Sverige klarar krisen bättre och att förutsättningarna är ljusare för människor att komma tillbaka in på arbetsmarknaden.

SvD, SvD Ledare.

Läs Rapporten – Färre sjukskrivningar och fler arbetade timmar.

Bloggar: DHE DHE2 Ledarbloggen KP

”Merry Christmas”

// Edvin

Twingly, Intressant, Alliansen, Ekonomi, Sjukförsäkring, val2010 och Politik.

Advertisements

7 reaktioner på ”Arbetslinjen fungerar

  1. Hej!.

    Det är väl bra om arbetslinjen fungerar. Men, sveriges absolut största problem handlar om alla de nyutexaminerade och relativt nyutexaminerade akademiker som inte får jobb trots att de investerat tid, pengar och hela sin själ i en högre utbildning av hög kvalitet.

    Många av dessa blev bortsorterade redan när de sökte extrajobb under sin studietid. Jag vet, för jag drabbades själv av det här och det var ingen rolig upplevelse. Men, det vara bara till att lägga det åt sidan och fortsätta försöka ta sig in på arbetsmarknaden genom att jobba ännu mer med mina jobbansökningar, CV och personliga brev. 3500 ansökningar senare har det inte medfört någon som helst förändring för egen del. Men, man får inte ge upp utan hela tiden gå vidare även om det förstås känns tungt att hela tiden bli bortsorterad/bortvald i konkurrens med andra som söker samma jobb.

    Problemet jag och många med mig drabbas av är att vi inte har någon omställningsförsäkring sedan regeringen tog bort studerandevillkoret 2007. Eftersom det inte går att ens få ett grundskydd under ens omställningsperiod så tvingas man söka detta skydd från länder utanför EU där man åtminstone fortfarande får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda.

    Många av oss har också drabbats extra hårt eftersom CSN inte väntar med att skicka sina krav om återbetalning av studielån. Tidigare hade man åtminstone 3-6 månaders tid på sig, nu kommer de i princip dagen efter examen. Det är mycket inhumant. Och dessutom säger de att de bara följer sina direktiv om att de inte skall ta någon som helst hänsyn till individens ekonomiska situation, dvs de skall kräva återbetalning även personen inte har några pengar och i så fall skicka det vidare till Kronofogden. Många kan således inte återbetala sina studielån därför att de inte får några jobb trots att de aktivt söker jobb. Så för många av dessa så återstår i slutändan bara att ta SMS-lån för att få in pengar till att återbetala studielånet, men då blir situationen istället att dessa lån inte går att återbetala. Så man har satt de här personerna i en mycket svår situation och tvingat ner dem i ”skuldfällan”.

    Så man kanske borde börja fundera över innehållet i de akademiska utbildningar där de som går dessa inte får några jobb under och efter sin utbildning. Tex borde man ge skriftliga rekommendationer till studievägledare att hänvisa blivande studenter till det amerikanska och de kanadensiska högre utbildningarna därför att där fungerar SAMVERKAN mellan akademi och verklighet för de som går de teoretiska sahällsvetenskapliga programmen. På så vis hamnar de inte i skuldfällan utan får en smidig övergång mellan utbildning och arbete.

    Det är tur att åtminstone jag personligen var smart nog att inte ta studielånet utan istället be mina föräldrar om hjälp, men det finns gränser för allt här i världen.

    Arbetslinjen har inte gynnat de nyutexaminerade och relativt nyutexaminerade akademikerna från de teoretiska samhällsvetenskapliga programmen då många av dessa inte kommer in på arbetsmarknaden därför att de sorterades bort från arbetsmarknaden redan under sin utbildning när de började söka jobb.

    Vi har på grund av det borttagna studerandevillkoret ställts helt utanför allting i samhället inklusive samhällets yttersta skyddsnät.

    Så hur kan man då hjälpa de drabbade?

    Jag tror stenhårt på att ge dem möjlighet till att få arbets- och uppehållstillstånd i Kanada och Amerika där arbetsmarknaden för nyutexaminerade och relativt nyutexaminerade akademiker från de teoretiska samhällsvetenskapliga programmen är mycket god trots finanskrisen. Dessutom har de Entry Level Jobs – No Experience Needed med riktig lön och med mycket god utvecklingspotential för individen. Dessa jobb hittar man via databasen Monster.com och Monster.ca
    Sedan söker man på ordet Entry Level. Det ger massvis med träffar och det kommer nya jobb nästan varje dag.

    Dessutom finns det meriterande internships för dessa samhällsvetare, vilket man hittar via databasen idealist.org

    Inget av detta finns i Sverige eller Europa, vilket gör att de hamnar direkt i ”skuldfällan” eller tvingas till ”Kronofogden” därför att CSN är mycket oförstående till ens situation och säger att de skiter i ens ekonomiska situation för att det ingår inte i deras uppdrag att visa empati och medmänsklighet.

    Sedan borde man direkt införa ett system med att för de som inte får jobb efter examen så ”AVSKRIVS STUDIELÅNET OMGÅENDE”. Det kan behandlas som så kallade ”giftiga tillgångar”, dvs staten tar över dessa för att minska bördan för de som redan har det svårt. Så gjorde man i Amerika när man tog över de ”giftiga tillgångarna” från banker och kreditinstitut.

    Således kan man göra likadant för individer. Det är omänskligt att bara hjälpa banker, finansinstitut och storkaplitalister samtidigt som man lämnar människor som har det svårt i ”sticket”.

    Mvh

    Mikael

  2. Det är inte någon slump att Edvin blivit tvungen att använda Svenskt Näringsliv som källa i stället för offentlig statistik.
    Arbetsgivarna vägrade redan när sjuklönereformen genomfördes att redovisa sjukfrånvaro och utbetald sjuklön till RFV och detta lagtrots gjorde socialdemokraterna senare till lag.
    Därefter har sjuknärvaron blivit ett folkhälsoproblem.
    Det framgår också av offentlig statistik att arbetsgivarna tillskansade sig miljarder av de medel som var avsedda för sjuklöner redan under de första åren efter reformen.

    Att sjukfrånvaron under sjuklöneperioden nu åter kan tänkas ha minskat visar ingenting utom att arbetsgivarna kan tänkas ha minskat utbetalningarna.
    Det finns sedan sjuklönereformen inget annat än arbetsgivarnas partsinlagor att räkna med och Svenskt Näringslivs statistik är inte hållbar ens när det gäller de företag som frivilligt valt att ingå.

  3. Finns även siffror från SCB som visar att sjukfrånvaron minskar. FK har även intressanta siffror kring utvecklingen från de senaste åren.

  4. Då vet vi att regeringen tillsammans med försäkringskassan var med om att stjäla koncentrationslägerskylten ”Arbeit macht frei”.

  5. Visst minskar sjukfrånvaron enligt statistiken. Det intressanta är att sjuknärvaron samtidigt ökar och har blivit ett allvarligt hälsoproblem. ”Femtiotre procent rapporterar att de varit sjuknärvarande ett flertal gånger under det senaste
    året (2000 /FT), vilket är en kraftig ökning jämfört med 1997 då nivån var 37 procent.” (http://hdl.handle.net/2077/4285)

    Detta visar att det huvudsakligen är tillgängligheten till ersättning som försämrats. Troligen mest under sjuklöneperioden, eftersom de flesta sjukdagar faller inom denna och de flesta sjukfall avslutas inom 14 (eller 21) dagar.)
    Någon minskning av behovet av ersättning för frånvaro vid egen sjukdom har däremot inte påvisats.
    Som en av forskarna bakom den aktuellaste studien, Malin Josephsson säger:
    – Jag hade inte väntat mig att vi skulle se ett så tydligt samband mellan sjuknärvaro och framtida ohälsa och sjukskrivningar (http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=77-AV_ID=988511,00.html?from=nyDygn )

    Hur långa sjukskrivningarna blir när Försäkrinskassan har tagit över innan de eventuellt omvandlas till förtidspension (sjukbidrag) avgörs helt av regeringens önskemål. Detta har gjort att regeringen (s) kunde påvisa en ”sjukexplosion” i slutet av 1990-talet.
    Den nuvarande regeringen har av allt att döma återanvänt samma metod för att skapa argument för sin sickfarereform.

  6. Arbetslinjen funkar skriver Edvin. Ja så kan han tycka när 70 000 fler är arbetslösa under borgarnas mandatperiod. På detta har man skapat ett jobbavdrag med skattesänkning på 100 miljarder.
    Om dessa 100 miljarder istället stastats på jobb inom kommun stat skulle det gett 200 000 jobb
    Borg har hypotetiskt kommit fram att jobbskatteavdraget ger 75000 jobb på sikt.
    Gällandre sjukskrivningar som minskat så kan man bara konstatera det är konstruerade siffror.
    Under 1800-talet fanns inga sjuka det fanns bara döda eller friska.
    Samma håller på ske med borgarnas politik när man förföljer svaga i samhället på det mest ebstoialiska sätt.
    Med borgarnas politik är det lika bra lägga ner sjukhusen, när någon blir sjuk idag så ringer f-kassan och tar av folk deras försäkring som de inbetalat under alla arbetsår.
    Detta tänker denna legistregim ta som skattesänkningar som gynnar de med lätta jobb och om de blir sjuka har de allt betalat och välordnat.
    Det viktiga är i dagsläget att vi får en ny regim.
    En regim som förföljer de svaga si samhället har ingen framtid.
    Ett Land har ingen framtid med sådan regimer heller.

  7. ”Försäkringskassans rapport visar att 83 procent av arbetsgivarna svarar nej på frågan om det finns andra uppgifter som den sjukskrivna skulle kunna få tillfälligt.
    En omplacering är omöjlig, anser 89 procent av arbetsgivarna. Det är också 70 procent som säger att omplacering inte är möjlig ens med arbetshjälpmedel eller rehabilitering.”

    Dessutom så uppgår den breda arbetslösheten som är grund för utanförskapet till 1.278.000 personer i augusti 2009. Det är en ökning från 1.209.000 i augusti 2006.
    Så det går åt fel håll för borgarna.

    Edvin gissar när han säger arbetslinjen funkar.
    Moderaterna har ingen koll eller så är det arbetslöshet man vill ha.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s