Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden!

Sverige jobbar – Läste på DN för en stund sedan om att det är svårare för ungdomar att få en fast anknytning till arbetsmarknaden i dagsläget än vad det var för omkring 20 år sedan. No shit Sherlock! Den svenska arbetsmarknaden har förändrats under dom senaste 20 åren men dessvärre har det under den här tiden inte  genomförts tillräckligt med reformer som sänkt trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden. Två anledningar till varför Sverige har en högre ungdomsarbetslöshet, jämfört med andra Europeiska länder (oavsett konjunktur) är för att klyftan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden är stor men också för att ungdomar i Sverige generellt inte har tillräckligt med arbetslivserfarenhet.

Det behövs ytterligare reformer som minskar klyftan mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Irene Wennemos utredning om lärlingsanställningar i den svenska gymnasieskolan är ett stort steg i rätt riktning men jag tror det behövs liknande reformer som även inkluderar dom teoretiska utbildningarna samt att gymnasieelever får större möjligheter att studera exempelvis kurser på universitetsnivå. Jag har tidigare skrivit om att man även kan göra skillnad på lokal och regionval nivå. En idé som jag har gått runt och tänkt på under dom senaste veckorna är att Sollentuna (tillsammans med flera kommuner runtom i Stockholm) borde ingå ett avtal med bland annat Stockholms Universitet om att ta in praktikanter från exempelvis statsvetenskapliga institutionen. Syftet med praktikplatserna är att dom ska vara en del av studenternas utbildning och därmed sätter det hårda krav på att det är seriösa praktikplatser med hög kvalitet. Arbetsförmedlingens nuvarande struktur borde förändras i enlighet med Centerpartiets förslag eftersom att det behövs fler förmedlare som kan lotsa in människor in på arbetsmarknaden. Man bör behålla nystartsjobben och bör inte ta bort halveringen av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år. Ytterligare reformer inom skatteområdet behövs, exempelvis en generell sänkning av arbetsgivaravgiften, en utbyggnad av jobbskatteavdraget så att det inkluderar näringsinkomster, ett RIT-avdrag inom ROT- och RUT-avdraget. Jag har skrivit om en del av lösningarna för att minska ungdomsarbetslösheten tidigare och kommer sannolikt att återkomma vid flera tillfällen.

DN SvD

// Edvin

Twingly, Intressant, Alliansen, Val2010 och Politik.

Annonser

En reaktion på ”Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden!

  1. Hej Edvin!

    I mångt och mycket håller jag med dig. Trösklarna in på arbetsmarknaden måste bli lägre, men det får inte betyda
    att ungdomarnas ekonomiska situation förvärras. Detta eftersom
    många sitter med studielåneskulder på mellan en kvartsmiljon och en halvmiljon kronor idag.

    Därför behövs det ganska höga löner för att klara återbetalningskraven.

    Dessutom är det precis som du säger bristen på arbetslivserfarenhet som är problemet för många ungdomar.

    Praktik som en del av sin högre utbildning kan vara en modell precis som du tar exemplet med Sollentuna kommun.

    Problemet som jag hört ifrån olika universitet och högskolor
    är att de tycker praktik är för dyrt och därför har man valt
    att avsiktligt inte erbjuda studenterna denna möjlighet.

    Det har gjort att många står där helt utanför arbetsmarknaden efter examen och det första brev de får på posten efter examen är ett HOTFULLT formulerat brev från CSN där kravet tydligt står, nämligen: Du skall senast den och den dagen betala in 10.000 kronor annars kommer Kronofogden och hälsar på.

    Ofta är det väldigt kort betalningstid och ofta kommer detta brev redan ett par dagar efter examen. Det är med andra ord
    tal om rena rama ”maffiafasonerna” från CSN.

    De skiter fullständigt i individens situation.

    Det hade varit smart att skriva om direktiven till CSN. Man skulle kunna tänka sig att de kan ta kontakt med Skatteverket som ju har alla människors information om arbete från senaste deklarationen. Genom att CSN och Skatteverket samverkar så
    kan CSN få reda på om nyutexaminerade har något fast heltidsjobb, dvs om personen har någon ”betalningsförmåga”.

    Har individen ingen betalningsförmåga så behöver CSN inte skicka
    ut brevet med krav på återbetalning i väntan på att personen ifråga kommer på fötter ekonomiskt, även om det tar X antal år i värsta fall.

    Sveriges ungdomar vinner på en sådan här förändring eftersom det inte ökar den psykiska och ekonomiska press de redan lever under. Vi behöver helt enkelt inte fler som drabbas av svår psykisk ohälsa. Att slå undan benen för människor vilket har skett först genom att man tog bort det ända skydd som de nyutexaminerade har, nämligen studerandevillkoret, så drev man dessa rakt ner i SKITEN. Man slog sönder deras liv helt enkelt och det medförde att den psykiska ohälsan hos de yngre skenade iväg fort som tusan.

    Om man verkligen vill att individen skall få rimliga möjligheter att hitta ett jobb som motsvarar den kompetens man investerat i så är det fel väg det här med det borttagna studerandevillkoret.

    Det hade varit ekonomiskt mer effektivt att ha riktade ekonomiska stöd till unga arbetslösa akademiker så de kan
    söka jobb på plats i de länder där de själva känner att det
    fungerar för dem och där de själva vet att det finns efterfrågan på deras kompetens och kunskaper. De unga ser nämligen idag klart och tydligt att jobben för dem växer fram i nationer som Kanada, Amerika och Australien.

    Detta hittar de tydligt i de stora jobbdatabaserna Monster.com , Monster.ca , Idealist.org och Simplyhired.com

    Genom att skapa möjligheter för att dessa arbetslösa akademiker skall kunna hitta vad de själva anser vara relevanta jobb och det hos relevanta arbetsgivare som är intresserade av att ta tillvara deras kompetens och kunskaper, så är det smartare med riktade individuella stöd som gör detta möte mellan arbetslösa unga akademiker och arbetsgivare som letar kompetent arbetskraft möjligt.

    Arbetslinjen vinner ju på att dessa unga arbetslösa akademiker kan hitta en ny väg framåt istället för att stå och stampa på samma plats, nämligen Sverige och utan att komma någonstans därför att i Sverige så finns det i princip ingen efterfrågan på deras arbetskraft och kompetens och kunskaper.

    Det blir en win-win situation genom att man möjliggör för unga arbetslösa akademiker att marknadsföra sin kompetens på plats i nationer där de efterfrågas och där deras kompetens har ett mycket högre värde än i Sverige. Detta därför att då får de bättre möjligheter att hitta en arbetsgivare som ger dem chansen vilket de aldrig fått i Sverige trots att de ansträngt sig hårt för att få ett jobb. Dessutom så finns det möjligheter för dem att hitta så kallade Entry Level jobs, som gör steget mellan utbildning och arbete mycket enkelt.

    Mvh

    Mikael

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s