”Det är för lätt att bli rik i Sverige”

Läste för en stund sedan att ett gäng dollarmiljardärer har gått samman och startat ett initiativ där de tänker skänka bort stora delar av deras förmögenhet till välgörande ändamål. Fint. Jag har alltid gillat välgörenhet. För visst är det fint att vilja väl? Dock finns det en del människor runtom i världen, typ här i Sverige som tycker det är tok för lätt att bli rik i Sverige. Exempelvis Ida Gabrielsson och Lars Ohly. Men skulle världen bli bättre av att fler blev fattigare? Svaret är nej eftersom att människor och välfärden skulle bli lidande. Min definition av rättvisa är inte att alla har det lika dåligt. Min definition av rättvisa är att människor möjligheten att uppnå sina drömmar och mål i livet.  Jag tycker att fler människor ska kunna få göra en resa för att bli rikare. Genom att få ett jobb, arbeta, spara undan pengar, vinna på lotto, starta framgångsrika företag som skapar nya jobb etc. Men då krävs det att man tar bort en del hinder. Exempelvis att ha ett utbildningsväsende av hög kvalitet som inte slår undan tusentals ungdomar varje år, att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och att det är lönsamt att arbeta och skapa bättre förutsättningar för företag att växa och skapa nya jobb.

DN och SvD och Aftonbladet

// Edvin

Advertisements

6 reaktioner på ””Det är för lätt att bli rik i Sverige”

  1. Är man för nöjd så kanske det då inte blir mer en så, i tankar på utbildningarnas kvalitet och framför allt mångfalden som måste uppnås för att då göra mer!

    • Världen utvecklas förändras och det är klart att även innehållet i utbildningen och sättet man lär ut på måste utvecklas.

  2. Ett av problemen är att i vänsterns ögon är förmögenhet ett nollsumme-spel: Om ”de rika” får mer pengar, då får ”de fattiga” automatiskt mindre pengar. Att incitament att tjäna pengar kan leda till att den kaka som ska fördelas växer, verkar de inte inse.

  3. Du är ganska ung så jag förlåter dig för att du är positiv till välgörenhet. Problemet som jag ser det är att välgörenhet är orättvis om man som jag tycker att behovet skall styra. Jag är ganska säker på att ett hem för hemlösa hundar skulle kunna få mer uppmärksamhet och pengar än ett hem för psykiskt sjuka. Tycker du det skall vara välgörenhetsmarknaden som skall styra så flytta då till USA eller UK. Jag var med i MUF när jag var ung så jag vet att det är OK där när livet flyter på men snart kommer verkligheten ikapp och då syns vi på andra arenor.

    Ps. Trösklarna in på arbetsmarknaden är nedhyvlade till lägsta möjliga nivå så sprid inte myter! Ds.

    • Kenneth, ”lägsta möjliga nivå” måste väl ändå vara den där inga minimilöner, ingen LAS eller andra regleringar finns. Där är den inte idag. Sen om det vore bra att sänka den dit eller inte… men påståendet är ju ganska löjligt.

      Sen att du skulle varit MUF när du var ung. Det är som när den kristne fundamentalisten från Utah säger ”jag förstår, jag hade en ateistisk period när jag var ung. Men sen såg jag ljuset från Jesus”. M a o inte särskilt trovärdigt…

      Välgörenhet kanske inte är perfekt, men hur perfekt är det att häva ut konfiskerade skattepengar till höger och vänster på någon politikers favoritprojekt? Hur många miljarder har SIDA plöjt ner i korrumperade generalers fickor i tredje världen, på att stödja kommunistdiktaturer och på att göda sin egen stab av byråkrater. Hur länge dröjer det innan skattepengarna börjar sina när man missköter sig?

      Välgörenhet med personligt engagemang verkar plötsligt inte så illa….

    • Som en annan gammal Muffare, finner jag ditt inlägg något förvånande. Tex kan psykvården regleras över försäkringar—inte bara genom välgörenhet och statligt ingripande.

      Du har rätt i att våra åsikter om välgörenhet var något naiva, men inte alls på det sätt som du tror, utan snarare i antagandet att välgörenhetsprojekt skulle vara förskonade från dem problem med effektivitet och efficiens som välfärdssamhället har. Detta är dock ett problem som man kan kringgå genom att välja välgörenheter på ett bättre sätt, fokusera sig på små organisationer, hjälpa med arbete istället för pengar, ody.

      I slutändan är detta också till stor del en fråga om ideologi: Vem har rätt att bestämma över vad som händer med dina, mina, och Edvins pengar?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s