Ungdomsarbetslöshet (studerande, friktionsarbetslösa och NEET)

Under de senaste dagarna har diskussionerna om hur man mäter arbetslöshet, i synnerhet bland unga, blivit en het potatis. Det hela började med att Statistiska Centralbyrån publicerade en utförlig rapport om ungdomsarbetslösheten, dess sammansättning samt val av definitioner och internationell jämförelse. I den allmänna debatten framkommer det oftast att ungdomsarbetslösheten (15-24 år) skiftar mellan 20-25 procent. Påståendet är rätt och tittar man längre tillbaka på tiden kan man se att den varit lika hög under nästan hela 2000- talet.Däremot innebär det inte, som Statistiska Centralbyrån påpekar, att en fjärdedel av alla ungdomar är arbetslösa. De allra flesta har gymnasiala eller eftergymnasiala studier som huvudsaklig sysselsättning. I Sverige finns det cirka 1,2 miljoner människor i åldrarna 15-24 år, cirka en halv miljon av dessa studerar på heltid.  Nästan en halv miljon unga människor är idag sysselsatta.

Bild

Tittar man på ungdomarna i åldrarna 15-24 år, som räknas som arbetslösa enligt den officiella statistiken är nästan hälften av dem studerande något som backas upp av rapporten från SCB (bilden ovan). Anledningen till att länder som exempelvis Danmark, Tyskland och Österrike har lägre ungdomsarbetslöshet beror bland annat på att de har väl utbyggda lärlingssystem i utbildningssystemen. Det innebär att lärlingarna, eftersom att de arbetar några timmar, inte räknas som arbetslösa i den jämförande statistiken. Dock är det viktigt att inte stanna där, för att få grepp om hur situationen är bland ungdomar i Sverige idag är det viktigt att gräva ytterligare i statistiken. Specifikt arbetslöshetens längd bland ungdomar.

Bild

Enligt SCBs jämförande studie är Sverige det land där störst andel ungdomar, cirka 32 procent, är arbetslösa i mindre än månad. Därtill var Sverige ett av länderna där lägst andel av ungdomsarbetslösheten utgörs av långtidsarbetslösa (arbetslösa i mer än sex månader eller mer). Statsminister Fredrik Reinfeldt lyfte bland annat upp dessa aspekter av ungdomsarbetslösheten igår. Det var och är bra att titta på ungdomsarbetslösheten ur olika perspektiv för att kunna göra rätt analys av samhällsproblemet. Att Mikael Damberg och Stefan Löfven har svårigheter med det är förståeligt, de har fortfarande inte lärt sig av misstagen från förr. Gör man rätt analys av läget kan man därmed även presentera rätt lösningar för att möta arbetslösheten bland ungdomar. Ungdomar som studerar heltid på universitet kanske inte är i akut behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Exempelvis lyfte Fredrik Reinfeldt upp yrkesintroduktionen som en lösning för att dels minska klyftan mellan arbete och studier samt pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten. Andra lösningar handlade om att fortsätta reformera den svenska skolan för att minska utslagningen från den svenska skolan. Detta är däremot inte den enda metoden att titta på arbetslöshet bland ungdomar. Ungdomar är inte en homogen grupp, vissa har bättre fäste än andra på arbetsmarknaden även bland de som är arbetslösa.

EUs statistikmyndighet, Eurostat, har under de senaste åren tagit fram kompletterande arbetslöshets- och sysselsättningsmått. Dessa kompletterande mått ger oss en fördjupad bild om vilka sociala omständigheter människor, i det här fallet ungdomar mellan åldrarna 15-24 år, lever under. Det ger oss en bättre bild för att se hur svårt respektive enkelt det är för vissa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Ett sätt att mäta detta är att titta på måttet NEET, (Not in employment, education or training), personer som varken arbetar, studerar eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Tittar man på utvecklingen för andelen ungdomar i åldrarna 15-24 år som varken arbetar eller studerar så har andelen sjunkit sedan 2006 från 9.3 procent till 7.8 procent enligt Eurostat. Jämför man Sverige med övriga EU-länder har vi klättrat även upp på toppen i EU över länder med lägst andel ungdomar utanför arbetsmarknaden eller studier. Från plats 12 år 2006 till plats 7 år 2012. Det är tro det eller ej en framgång eftersom att NEET-siffrorna legat på omkring 10 procent under ganska många år. När det kommer till just den här gruppen ungdomar anser jag att det viktigaste vi kan göra är kort och gott glädjas över att färre står helt utanför men samtidigt är det viktigt att blicka framåt. Det är en grupp ungdomar som inte har en ställning alls på arbetsmarknaden med stor risk för att hamna i permanent utanförskap. Därför är det viktigt att titta på förebyggande lösningar samt lösningar på kort och lång sikt.

Ett sätt att förebygga att ungdomar inte hamnar utanför arbetsmarknaden eller utbildningsväsendet är att införa en framtidsstart i grund- och gymnasieskolan. Vi måste hjälpa unga människor som riskerar att ramla ut utbildningsväsendet innan de gör det och hjälpa tillbaka de som redan hamnat i utanförskap. Jag tycker att det regeringen har gjort inom ramen för Folkhögskolan, de studiemotiverade kurserna, är helt klockrena. Dock behövs det sannolikt fler åtgärder i den riktningen. Framtidsstarten består av tre delar, ett nationellt studie- och yrkesvägledarlyft riktat i grundskolan, yrkesstart och omstart för ungdomar under 20 år

YrkesstartRiktar sig till grundskoleelever som inte är säkra på vad de vill göra i framtiden. De får möjligheten att mellan 6-12 månader (20 – 40 studieveckor) bekanta sig med olika yrken och utbud av yrkesstudier. Innehållet är individuellt för att tillgodose varje enskild elevs behov. Eleverna får även en möjlighet att bli behörig till teoretiska gymnasieutbildningar. Omstart – Riktar sig till grundskoleelever som behöver mer tid för att bli behöriga till ett nationellt program eller yrkesutbildning samt till personer under 20 som saknar behörighet till nationellt program eller yrkesutbildning. Studielängden är ett år och deltagarna får under läsåret en möjlighet att bekanta sig med olika utbildningar på gymnasiet eller Folkhögskolan. Skillnaden med vuxenutbildningen är att den nedre gränsen försvinner, det blir mer hands on gentemot en grupp ungdomar som behöver andra insatser än att kanske gå tillbaka till skolbänken.

Detta är ingenting nytt. Under 2010 inledde Finland ett nationellt program för att bland annat ge stöd åt ungdomar som behöver vägledning inför valet av arbete och fortsatta studier. Syftet med den finska modellen är att sänka trösklarna mellan grundläggande och eftergymnasial utbildning genom att minska antalet felval i skolan. En utvärdering av Utbildningsstyrelsen, Finlands motsvarighet till Skolverket, visar att 70 procent av deltagarna har inom minst ett år hittat en studieplats inom en yrkesutbildning, vid ett gymnasium eller en folkhögskola eller gått över till arbetslivet eller ingått läroavtal.

Avslutningsvis. Fredrik Reinfeldt ägnade sig inte åt någonting annat igår än att beskriva verkligheten som den faktiskt är med hjälp av officiell statistik. Fredrik Reinfeldts styrka består inte enbart av att han kommer gå till val med det enda regeringsalternativet. Fredrik Reinfeldts styrka är att han klarar av att titta på komplexa samhällsproblem ur många olika perspektiv.

SR, DN

// Edvin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s