Framtidsstart och likvärdighetsgaranti är verktyg för att minska snedrekryteringen

Eva Nordmark, ordförande TCO, skriver i Studientliv det behövs reformer för att stärka skolan och minska snedrekryteringen till högre utbildning. Jag håller med och ger mina synpunkter på hur vi kan få en kunskapsskola som utjämnar livschanser för alla elever. För att minska den sociala snedrekryteringen till universitet och högskola behövs en framtidsstart som består av tre delar: studie- och yrkesvägledarlyft, yrkesstart och omstart samt en likvärdighetsgaranti.

Enligt Skolverket fullföljde 31 procent av eleverna som började gymnasiet 2008 inte sina studier under den tänkta studietiden. Orsakerna är olika allt från byte av utbildning till avhopp. För att minska antalet felval och avhopp behövs ett nationellt studie- och yrkesvägledarlyft i enlighet med lärarlyftsmodellen. Elever förtjänar bättre studie- och yrkesvägledare och landets studie- och yrkesvägledare förtjänar bättre och kontinuerlig fortbildning.

Alla vet inte vad de vill bli när de är 14-15 år gamla utan väljer en gymnasieutbildning som känns rätt eller följer strömmen. Genom en yrkesstart kan vi ge alla elever chansen att göra medvetna val. Yrkesstarten riktar sig till grundskoleelever som inte är säkra på vad de vill göra i framti­den. De får möjlighet att mellan 20–40 studieveckor bekanta sig med olika yrken och utbud av gymnasiala yrkesstudier. Innehållet är individuellt för att tillgodose varje enskild elevs behov, eleverna får även en möjlighet att under studietiden bli behöriga till teoretiska gymnasieutbildningar. Genom detta värnar vi viktiga principer om likvärdighet och valfrihet i skolan.

För elever som inte klarat grund- eller gymnasieskolan brukar komvux eller folkhögskolan vara alternativ. Problemet med utbildningsformerna är de stelbenta reglerna, istället behövs tidigare insatser för att nå ut till de som behöver stöd i utbildningen allra mest. Omstarten riktar sig till alla som är under 20 år och som behöver skräddarsydda utbildningar för att antingen bli behöriga till ett nationellt program eller färdiga med sina gymnasiala studier. Det innebär bättre möjligheter för elever mellan 15-18 år, som varken studerar eller arbeta, att komma tillbaka.

Lärare måste vara lärare istället för att vara pappersvändare samt ha tid att möta varje enskild elev. Det första uppnår man genom att minska på lärarnas administrativa börda. Mer tid för lärare att vara hos eleverna innebär bättre förutsättningar för alla elever att klara kunskapsmålen. För att skapa goda förutsättningar för lärare att möta varje enskild elev måste skolpengen kompletteras med en kompensatorisk summa. Nacka är ett bra exempel på en kommun där eleverna presterar bättre än förväntade resultat det beror på den kommunala likvärdighetsgarantin som ger skolor bättre förutsättningar att möta eleverna.  Fler kommuner bör ta efter genom att se över resurstilldelningen lokalt för att införa liknande garantier. Nationellt kan regering såväl som opposition underlätta genom att komma överens om ett bra stöd tillsammans med kommunerna och friskolorna som gynnar alla elever istället för att komma med otillräckliga engångssatsningar.

Tillgången till god utbildning får aldrig handla om var man kommer ifrån utan om var man är på väg samt var man vill i livet. Klarar fler elever grund- och gymnasieskolan har vi kommit långt i arbetet med att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Jag hoppas att tillsammans med Eva Nordmark och TCO komma fram till fler reformer för att förbättra svensk skola för alla elever.

Edvin Alam

Ordförande Moderata Studenter Uppsala

In other news

Utredarna: OECD visar än en gång bristerna i den svenska skolan.

Lämna en kommentar