En kortis – Tidigt imorse blev det känt att Alliansen kommer enas om en starkare skrivning i skollagen om att kommuner måste vikta skolpengen utifrån socioekonomiska faktorer exempelvis utbildningsbakgrund och ekonomi. Jag välkomnar att skollagen, inom detta område, stramas upp främst eftersom att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär att lärare och rektorer får bättre förutsättningar att möta varje enskild elev. Det är trist att det finns kommuner som inte infört liknande ”system” tidigare. Därmed inte sagt att jag inte är orolig för det är jag. Det finns många kommuner som har ett resurstilldelningssystem som ska kompensera för socioekonomiska faktorer problemet är bara att kunskapsresultaten skiftar mellan kommunerna. För att goda intentioner inte ska bli tandlösa är det oerhört viktigt att alla goda krafter är med för att kunskapsresultaten ska bli bättre. Det är nog med projekt som har liten effekt på både långvarig sysselsättning och kunskapsresultat.
Jag förväntar mig därför att Skolinspektionen, Skolverket och SKL fortsätter med sina arbeten om att informera om goda och dåliga exempel samt presenterar handfasta tips om hur kommuner kan förbättra resurstilldelningssystemen. Vidare tycker jag att resurstilldelningssystemen inte ska vara generella utan bör följa eleverna. Varför? Eftersom att verkligheten är den, i exempelvis storstadsregionerna, att många elever väljer skolor utanför den egna bostadsorten i synnerhet under gymnasieåren. Därför bör inte det socioekonomiska tillägget tillfalla områden. Tillägget bör följa eleverna för att stärka likvärdigheten inte enbart mellan områden utan mellan elever i varje klassrum i samtliga skolor. Avslutningsvis hoppas jag att reformagendan för svensk grundskola fortsätter även under de kommande åren dock att vi skiftar fokus från kontrollstationer till att ge bättre förutsättningar för lärare och rektorer att utföra sina arbeten. De stora reformerna finns på plats, fler nationella prov och nya betygssystemet från årskurs sex. Det som behövs nu är bättre förutsättningar för skolorna att sätta in tidiga insatser under grundskolans första år. Forskning och erfarenheter (exempelvis Finland) visar att tidiga insatser är nyckeln till att hjälpa alla elever att nå kunskapsmålen. Huruvida detta ska ske genom ordination, som exempelvis Lärarförbundet förespråkar eller på annat sätt tåls att diskutera men att det måste ske är ett faktum.
// Edvin
Edvin Alam 