”Bryt utanförskapet – Gör det lönsamt för ungdomar att jobba”

Artikeln publicerades på HG förra helgen (ej på nätet):

Ungdomsarbetslösheten är vår tids stora samhällsproblem, oavsett konjunktur har en stor del av Sveriges unga fått stå kvar på perrongen. Orsakerna är många, det beror bland annat på ett dåligt företagsklimat, att den svenska skolan inte varit tillräckligt bra på att rusta alla elever och att det inte lönar sig att arbeta. För att bryta utanförskapet bland unga människor som lever på försörjningsstöd vill vi genomföra tre förändringar:

Inför en jobbstimulans inom försörjningsstödet och ha mål om fler jobbskatteavdrag. I dagsläget är det en förlust för människor som lever på försörjningsstöd att till och med jobba några timmar varje månad på grund av reglerna och skatten på arbete. En jobbstimulans i försörjningsstödet och fler jobbskatteavdrag skulle göra det mer lönsamt för människor att jobba.

Inför ett aktiveringskrav i försörjningsstödet. I dagsläget får kommuner enligt lag inte ha aktiveringskrav på personer som är 25 år eller äldre för att få försörjningsstöd. Arbetslösa som lever på försörjningsstöd deltar dessutom i mindre utsträckning i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder vilket kan cementera fast utanförskapet ytterligare.  Vi föreslår att lagen ändras så att kommuner får rätt att ställa aktiveringskrav på arbetslösa som lever på försörjningsstöd.

Förändringar av försörjningsstödet räcker inte, det behövs även stöd till människor som lever på försörjningsstöd att få en fot in på arbetsmarknaden. Unga arbetslösa som levt på försörjningsstöd i mer än 12 månader bör kvalificera sig till ett traineeprogram. För att göra det lönsamt för arbetsgivare att anordna traineeplatser föres­lår vi att handledarna får en ersättning och att kommunerna täcker eventuella försäkringsko­stnader. På så sätt riktar vi insatserna mot de som står längst bort från arbetsmarknaden samt gör det mer lönsamt för företag att erbjuda traineeplatser som leder till jobb.

För att öka ungas jobbchanser och fortsätta pressa tillbaka utanförskapet bland människor som står långt borta från arbetsmarknaden måste det bli mer lönsamt att jobba och enklare för människor att komma in på arbetsmarknaden. Fokus måste vara på jobben!

Jesper Karlsson, Distriktsordförande MUF Gotland

Edvin Alam, ledamot i Moderata Ungdomsförbundets jobbgrupp

”Det som händer där påverkar oss här”

Har tillbringat nästan halva dagen i Plan 11 i Kommunhuset i Sollentuna. Suttit och dels pillat med första utkastet på min promemoria i Ekonomisk Historia. Därutöver har jag läst igenom lite handlingar inför nämndsammanträdet på Torsdag samt försökt komplettera genom att läsa KS-handlingarna. Det som händer i toppen påverkar oss i nämnderna, därför bra med lite omvärldsbevakning kring det som komma skall. Hursomhaver. Det händer även mycket utanför Plan 11 och utanför kommungränserna. Nedan följer ett litet axplock kring allt som händer under tiden som vi fattar olika beslut lokalt.

Tidigare idag damp det ned pressmeddelande i min feed. Alliansen i Stockholms läns landsting har bestämt att en studie  ska genomföras för att se hur man kan modernisera Saltsjöbanan och koppla den samman med Tvärbanan. Det innebär att fler människor i regionen kan ta sig till och från olika punkter utan att behöva ta sig igenom City-kärnan. Kombinerat med en utbyggnad av tunnelbanans blå linje (och en möjlig avgrening till Gullmarsplan) och Spårväg Syd innebär det bättre förutsättningar för stockholmare att få ihop livspusslet och en sammanhållen region vilket gynnar tillväxt och framväxten av nya jobb i hela Stockholmsregionen.

R&D har skrivit en artikel om Handelshögskolans ambitioner att starta en lärarutbildning. Fantastiskt initiativ! Det behövs fler händer som vill vara med och förbättra den svenska skolan inte färre. Däremot är det synd att regeringen inte varit engagerade i frågan. Istället för att vara bakbunden av den pågående hetsdebatten om överskott i välfärden (där regel är att överskott används till att stärka välfärdsverksamheterna långsiktigt) bör Alliansen godkänna detta initiativ och lägga grunden för ytterligare en valfrihetsoffensiv. Nästa steg i valfrihetsarbetet måste dels vara att utveckla valfriheten, att inte bara välja utan att även kunna planera. Jag har tidigare skrivit om detta. Därutöver tycker jag att man bör se över regelverken så att det kan bli enklare för utländska universitet att öppna upp filialer i Sverige. Det skulle öppna upp möjligheter för svenska studenter att studera högkvalitativa utbildningar vid internationellt högt rankade lärosäten utan att behöva åka utanför Sveriges gränser samt för utländska studenter att åka till Sverige.

I Dagens Industri kan man läsa om Dr Doom som förutspår en mörk framtid för Europa och USA med skenande skulder och en slutlig krash. Förvisso positivt att det går bra för Sverige i jämförelse men det som händer i vår omvärld påverkar oss på hemmaplan och när det till och med ser mörkt ut för Tyskland och Norge måste fokus på svenska reformer vara på tillväxt, jobb och fortsatt omställning. Därför är det viktigt med en konkurrenskraftig bolagsskatt. Därför är det viktigt med fortsatta satsningar  i hela utbildningsväsendet från förskola, grundskola, gymnasium till universitet/(yrkes)högskola. Därför är det viktigt med en framtidsinriktad forskningsproposition (inkl energiforskningspropositionen) och en infrastrukturproposition som skapar förutsättningar för högre tillväxt och nya jobb i hela Sverige.

Ytterligare lästips: 

För alla som är intresserade av hur man kan skapa en sammanhållen skola där alla elever är med på tåget tycker jag att ni bör läsa Skolinspektionens studie av forskning kring vad som leder till en god undervisning.

Statskontoret har publicerat en studie om effektiviteten i Yrkeshögskolans verksamhet.

En infrastruktur för tillväxt, jobb och livspussel!

En kortis – Tidigare idag överlämnade alliansregeringen och ansvarigt statsråd Catharina Elmsäter-Svärd över infrastrukturpropositionen. Det är en proposition som tar sikte framåt för att förbättra förutsättningarna för jobb och tillväxt samt göra det smidigare för människor att få ihop livspusslet. Runtom i våra storstadsregioner pendlar tusentals människor varje dag till och från jobbet och studierna samt ägnar tid åt att plocka samt hämta barn från förskola och skola. Tid är även pengar åt företagen, det är viktigt för svensk konkurrenskraft att tågen går i tid och att flaskhalsarna i vägnätet försvinner för att hålla nere kostnader samt kunna transportera varor miljövänligt och effektivt.

I korthet innebär propositionen att den ekonomiska ramen för åtgärder under perioden 2014-2025 ska uppgå till totalt 522 miljarder kronor, vilket innebär en ambitionsökning med cirka 20 procent i jämförbara pricer i förhållande till tidigare riksdagsbeslut. Regeringen föreslår att 86 miljarder kronor avsätts för drift och underhåll och reinvestering av statliga järnvägar och 155 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar. Övriga delar av ramen föreslår användas till att utveckla hela transportsystemet så att det kan klara nuvarande och framtida krav på hållbarhet och för att göra hela infrastrukturen mer robust.

Jag har inte hunnit detaljläsa hela propositionen ännu, beror på att jag håller på att förbereda mig inför eftermiddagens seminarium  men av det jag har läst är jag positiv till det jag läst hittills. I synnerhet i delarna som berör Stockholmsregionen. Ett exempel är avsnitt 4.5 om prioriterade investeringsåtgärder. Först på listan är en utbyggnad för Tunnelbanan i Stockholmsregionen. Det handlar om blå linje av tunnelbanan till Nacka. Därutöver, kul att detta förtydligats i propositionen, har förhandlingspersonerna ett utrymme att analysera andra möjliga utbyggnader av tunnelbanan för att stärka den samhällsekonomiska nyttan. Exempel på möjliga kombinationssatsningar är utbyggnad av  blå linje till Barkarby alternativt en förgrening av blå linjen till Gullmarsplan.

Debatten kring den samlade infrastrukturen i Sverige kommer fortsätta. Det är frågor som har lika många frågor som antalet resenärer inom tåg- och busstrafiken och bilister. Det är kort och gott frågor som engagerar människor som åker till jobbet, unga som pendlar till studierna, föräldrar som plockar och hämtar barn och företag som erbjuder samt transporterar varor och tjänster.

// Edvin

800 miljoner kronor till grundskolan!

I våras var 87,6 procent av alla niondeklassare behöriga till gymnasiet. Det innebär att 12,4 procent inte var behöriga. En hög notering. Bakom dessa siffror finns tusentals unga människor som fått ställa sina drömmar på hyllan för att slussas ut från samhället.  Varje elev som inte klarar av grundskolan är en förlust för samhället men framför allt en tragedi för den enskilde eleven. Forskning visar att de som slås ut från skolan tidigt har svårt att få fäste på arbetsmarknaden vilket är en inkörsport till utanförskap.

Svensk skola har varit med om många reformer under de senaste åren. Skolorna håller på att implementera de största reformerna av svensk skola i modern tid med allt från en ny gymnasieskola, betygssystem, lärarlegitimation, lärarutbildning och så vidare men reformarbetet får inte stanna upp. Jag gillar inte läx-rut och dagens besked från Socialdemokraterna är inte heller mycket att hurra för. En engångssatsning på 110 miljoner innebär i praktiken knappt 30 öre öre per elev per dag (60 öre per elev och per skoldag). Det behövs fler reformer för att höja kvaliteten i den svenska skolan däremot måste vara rätt reformer. Alliansen måste främst stärka grundskolan. Jag föreslår tre reformer för att stärka kvaliteten, minska avhoppen och öka likvärdigheten i skolan.

1) Bredda antalet utbildningsämnen och höj undervisningstiden för att göra grundskolan mer inriktad mot framtiden än att enbart leverera baskunskaper. Oavsett vad vi tycker lever vi i en värld där kraven och utmaningarna från omvärlden inte speglas i innehållet i den svenska grundskolan. Svensk grundskola kan inte enbart förhålla sig till en svensk eller europeisk arbetsmarknad utan måste förhålla sig till en global värld. Efter övergångsperioden kommer den nya gymnasieskolan bli billigare, överskottet som blir över bör därmed riktas till grundskolan.  Det innebär en förstärkning på mellan 600-800 miljoner kronor per år.

2) Övergången från högstadiet till gymnasiet måste bli mycket bättre. Jag är positiv till Alliansens satsning på landets studie- och yrkesvägledare men det behövs ett lyft i samma anda som lärarlyftet. Studie- och yrkesvägledningen är i många fall omodern och innehåller brister vilket snarare stjälper än hjälper eleverna när det är dags för gymnasie- och yrkesval.

3) Inför en nationell likvärdighetsgaranti för att ge lärare och rektorer bättre förutsättningar att möta alla elever. I dagsläget har fler kommuner infört ett så kallat socioekonomiskt tillägg men med varierade resultat. Istället för att lotta ut 200 miljoner kronor i en tävling till de mest utsatta förorterna bör stat och huvudmän samarbeta för att hitta en bra modell så att lärarna kan få bättre förutsättningar att ge en likvärdig utbildning till alla elever. I det här fallet är det intressant att studera likvärdighetsgarantin i Nacka.

Lägre förväntningar och kosmetika är inte en bra utbildningspolitik. Det som behövs är lärare och rektorer som har bättre förutsättningar att möta alla elever, en grundskola i tiden och smidigare övergång mellan grundskolan och gymnasiet.

Edvin Alam (M)

Ledamot – Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sollentuna

Andra bloggar: TB

Studentmedarbetare i Sollentuna är nu allianspolitik!

Pressmeddelande:

120928

Sollentuna utreder förutsättningarna att bygga fler broar till jobben för ungdomar

Igår enades Alliansen i Sollentuna om att utreda förutsättningarna för att införa ett studentmedarbetarsystem i Sollentuna kommun. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kommer i oktober på initiativ av Nya Moderaterna ge ett uppdrag till Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret.

– Jag är glad över att vi kommer ge detta skarpa uppdrag till Utbildnings- och arbetsmarknadskontoret. Kombinerat med lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar, nystartsjobb, ungdomspaketet samt det vi gör lokalt för att stärka företagsamheten och ha Sveriges bästa skolor innebär det bättre förutsättningar för fler unga att ta klivet in i vuxenlivet, säger Edvin Alam ledamot i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Ett studentmedarbetarsystem går ut på att en gymnasieelev eller högskolestudent kan arbeta med något studierelevant några timmar per vecka under max 20 veckor vilket motsvarar ungefär en termin. Syftet är att sänka trösklarna in till arbetsmarknaden för ungdomar.

– Studentmedarbetare är en vinst för ungdomar och Sollentuna kommun. Unga får chansen till att arbeta med något studierelevant vilket ökar jobbchanserna efter examen och Sollentuna får chansen att rekrytera ny personal till viktiga samhällstjänster inom exempelvis välfärden, avslutar Edvin Alam ledamot i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Fakta: 

 

En rapport från Svenskt Näringsliv 2010 visar att 70 procent av danska studenter med extrajobb inom sitt utbildningsområde också arbetar inom sitt studiefält efter utbildningen. Rapporten visar också att studenter som arbetar med något studierelevant parallellt under studietiden har enklare att få ett fast jobb efter studietiden. Samtidigt som att studenterna med extrajobb också uppskattar och klarar av att ta till sig ny kunskap i utbildningen i större utsträckning än andra.

 

För mer information kontakta:

 

Edvin Alam

Ledamot i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Sollentuna kommun för Nya Moderaterna

Edvin.alam@moderat.se

070 – 7472032

 

Linda Johansson

Politisk sekreterare för Nya Moderaterna i Sollentuna

linda.johansson@sollentuna.se

073 – 9152264

Björklund har inte gjort sin läxa!

Vaknade för en stund sedan till att Jan Björklund nu återaktualiserat sitt förslag om att införa kortare yrkesutbildningar för att minska avhoppen och skoltröttheten bland svenska gymnasieelever. Jag var inte ett fan när förslaget dök upp i våras och jag är defenitivt inte det nu av två anledningar.

För det första: Jan Björklund har rätt, många elever är skoltrötta och har i många valt fel utbildning vilket leder till avhopp eller långa uppehåll från studierna vilket i sin tur har konsekvenser i form av arbetslöshet och därefter utanförskap.Detta är ingen nyhet utan har varit så under en lång tid och ökade något när man ändrade yrkesutbildningarna under 90- talet. Däremot borde varje politiker eller person som är intresserad av utbildningspolitik veta att lösningen inte är att sänka på förväntningarna eller kraven på eleverna. Snarare tvärtom. Forskning visar att högre krav på alla elever leder till bättre resultat bland eleverna i synnerhet bland elever från studieovana miljöer. Att hålla på med ”tycka synd om”-reformer kommer enbart leda till att färre elever kommer få maximal utveckling i den svenska skolan.

För det andra: Det behövs fler skolreformer för att höja kvaliteten och resultaten samt minska utslagningen från den svenska skolan men det måste vara rätt reformer. Skolorna håller på att implementera dom största systemreformerna av svensk skola i modern tid. Ny gymnasieskola, nya betygssystem, ny lärarutbildning, lärarlegitimation och så vidare. Att i det läget komma med reformer för att ändra i den nya gymnasieskolan kommer leda till osäkerhet bland lärare och huvudmännen vilket i sin tur kommer leda till ett stopp i implementeringsprocessen vilket i slutändan kommer drabba eleverna. På ett generellt plan behöver lärare och rektorer arbetsro för att klara av dom stora skolreformerna för att få en ärlig chans att leverera resultaten.

Lösningarna Utbildningsminister Jan Björklund och Alliansen i stort måste titta på är dels reformer för att stärka grundskolan. I mitt tycke handlar det främst om att bredda antalet utbildningsämnen och höja undervisningstiden för att göra skolan mer inriktad mot framtiden än att bara leverera baskunskaper. Oavsett vad vi tycker ideologiskt så lever vi i en värld där kraven och utmaningarna från omvärlden inte speglas i innehållet i den svenska grundskolan. Det är ett problem vilket får konsekvenser längre fram i det svenska utbildningsväsendet. Svensk skolan kan inte enbart förhålla sig till svensk eller europeisk arbetsmarknad utan en global värld. Därefter måste övergången från högstadiet till gymnasiet bli mycket bättre, därför är jag positivt inställd till Alliansens satsning att förbättra studie- och yrkesvägledningen.  Studie- och yrkesvägledningen  är i många fall omodern och innehåller brister vilket snarare stjälper än hjälper eleverna när det är dags för gymnasieval.

Nu är jag elev i den gamla gymnasieskolan och kan då enbart förhålla mig till gamla betygssystemet (känner mig äldre än vad egentligen jag är): Utbildningsministern har inte gjort sin läxa och tror att ett enkelt konstaterande kommer leda till ett högre betyg. Så är inte fallet. Mitt betyg till Jan Björklund är i det här fallet: Icke Godkänt (funderade länge på ett UG men han har inte skolkat).

DN, SVT

// Edvin

Profilering gynnar inte Alliansen

En kortis –  Läget i opinionen är som den varit under lång tid dom senaste månaderna allvarligt. Två partier inom Alliansen balanserar vid spärren medan Folkpartiet och Moderaterna stagnerat vid tidigare nivåer. Somliga har under våren sagt att det är Moderaternas fel att det gått sämre för övriga partier, lösningen har då varit ”ökad profilering” och därmed konflikt gentemot Moderaterna i olika frågor. Jag har skrivit det flera gånger under dom senaste månaderna att den slutsatsen är felaktig. För att citera André Assarsson “Det är inte polarens fel för att du själv är singel“, samma sak går att översätta till politiken. Det är inte Moderaternas fel att det gått dåligt för övriga allianspartier. Vi kan cirka nio månader senare enkelt konstatera att profilering och konflikt mot allianspartier och därmed alliansen  inte gynnat enskilda allianspartier eller alliansen som helhet. Mätning efter mätning har visat att profilering inte genererat starkare förtroende eller ökad stöd. I ett tidigare blogginlägg skrev jag att profilering inte var ett problem, att det var politikutveckling. Stryk det. Inte för att jag hade fel i sak utan för att somliga tror att profilering går ut på att ha interna konflikter mellan olika partier. Sådant skadar förtroendet för ett enskilt parti och för hela alliansen i synnerhet under ekonomiskt svåra tider. Beiget att säga det men väljarna gillar partier som kan ta ansvar och som vill men framför allt kan regera. Istället för att vänta på att det ska gå dåligt för ett annat parti, exempelvis att ett parti ska hamna i en kris och dylikt, måste samtliga allianspartier göra hemläxan. Det behövs politikutveckling på riktigt. Kasta profileringshetsandet gentemot andra allianspartier i papperskorgen. Istället måste fokus ligga på hur man kan lösa olika samhällsproblem lokalt såväl som nationellt samt hur alliansen gemensamt kan utveckla samarbetet för att ha en bra reformagenda för dom kommande åren.

Övriga inlägg: Det går trögt – Vi förtjänar siffrorna,  Varningsklocka för M – Öka tempot.

Aftonbladet, DI, Expressen, SvD

// Edvin