”Det är bögarnas fel”

Noterar i förbifarten att det förutom en debatt om våldsbejakande extremism i riksdagen har varit en debatt om resultaten i den svenska skolan. Tittade inte på debatten eftersom att jag är hemma och försöker bli frisk. Jobbigt att vara sjuk och vakna med världens huvudvärk. Rolig nyhet är att elever i länet + Håbo kan söka till gymnasieskolor på lika villkor. Vi ä många som har kämpat för detta i flera år, en del i nästan 30 år. Nu är det äntligen verklighet och nästa naturliga steg är att ha ett gemensamt system i hela Mälardalen. Hursomhaver.  Under året kommer hela utbildningsväsendet att genomgå en stor förändring via 10 stycken reformer:

1. En ny skollag
Skollagen är en av Sveriges mest omfattande lagar. Förändringarna i den nya skollagen syftar till att spegla de förhållanden som finns inom dagens moderna skola. Några viktiga förändringar i den nya skollagen är att lärarnas disciplinära befogenheter ökas och förtydligas, fristående skolors rättsäkerhet stärkas, behörighetsregler för läraryrket stramas upp, lärarauktorisation i någon form införas och att vuxenutbildning regleras i skollagen.

2. En ny gymnasieskola 2011
Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen.
Samtidigt förändras programstrukturen. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Vidare uppgår medieprogrammet i bland annat samhällsvetenskapsprogrammet.
På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen.

3. En ny läroplan och nya kursplaner
Syftet med den nya läroplanen är att många fler elever ska nå skolans kunskapsmål genom att kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt.

Tydliga kursplaner ger vidare ett ökat stöd för lärares undervisning och främjar en likvärdig bedömning och betygssättning av elevernas kunskaper. Tydliga kursplaner som är väl kända av skolledare, lärare och andra verksamma i skolan samt av elever och föräldrar stärker också skolors uppföljning och utvärdering och ger därmed bättre underlag för individanpassade insatser.

4. Ett nytt betygssystem
Från och med 2011 införs fler och tidigare betyg. Alla elever får skriftliga omdömen från årskurs 1 och betyg med början i årskurs 6. Betygen består av en sexgradig betygsskala med fem steg, A-E, för godkända resultat och ett betygssteg, F, för icke godkänt. Dessutom kan –– (streck) utdelas.

5. En ny lärarutbildning
Istället för dagens sammanhållna lärarexamen inrättas fyra olika examina, förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. De fyra examina har tydliga inriktningar mot undervisning för elever och barn i olika åldrar och en starkare yrkesidentitet. Inom ett par examina finns även olika inriktningar.

Även tydligheten kring utbildningarnas tre byggstenar ökar. Dessa byggstenar är ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning och en utbildningsvetenskaplig kärna. Det bidrar bland annat till förbättrade möjligheter för rörlighet mellan såväl svenska som utländska lärosäten och förenklar för den enskilda läraren och förskolläraren att bygga på sin utbildning och förkovra sig.

6. En nyinrättad lärarlegitimation ska stärka kvalitén i skolan
Nu höjs kraven i den svenska skolan. Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får tillsvidareanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. För att få legitimation ska en lärare eller förskollärare ha examen och därefter ha visat sig lämplig för yrket under en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor, som är legitimerad, ska ge råd och stöd under introduktionsperioden.

Legitimationerna ska utfärdas av Skolverket. En lärare eller en förskollärare kommer att bli behörig för viss verksamhet eller vissa skolformer, årskurser och ämnen. Endast legitimerade lärare och förskollärare får tillsvidareanställas och enbart de legitimerade får sätta betyg.

7. En fortsatt satsning på lärarlyftet
Det så kallade lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen någonsin. Under 2007-2010 har totalt 4,3 miljarder kronor avsatts för att ge behöriga lärare möjlighet att förstärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens.

Satsningen har utvecklats positivt och uppföljningar visar att lärarlyftet både har bidragit till lärarnas kunskapsutveckling och förbättrat undervisningen. Regeringen vill därför fortsätta satsningen, men ändra inriktningen mot lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för och som därför behöver komplettera sin utbildning.2011 avsätts 826 miljoner kronor för lärarlyftet. Regeringen beräknar med att avsätta ytterligare 310 miljoner kronor, 265 miljoner kronor respektive 115 miljoner kronor för 2012, 2013 och 2014.

8. Fler beslut för att stärka kunskaperna i grundskolan
Nationella prov från årskurs 3
I årskurs 3 ska nationella prov ges för att testa basfärdigheterna i läsning, skrivning och räkning. Dessutom blir de tidigare frivilliga proven i årskurs 5 obligatoriska. Med tydliga kontrollstationer blir informationen bättre och fler kommer att få det stöd de har rätt till.

En satsning på läsa-skriva-räkna
En satsning på läsa-skriva-räkna har införs.Syftet med vår läsa-skriva-räkna-satsning är att fler ska nå skolans kunskapsmål. Prioriterad grupp är elever i årskurs 1-3 som riskerar att inte nå målen. Ett riktat statsbidrag till skolan har införts och tanken är att statsbidraget ska användas för extra stöd och hjälp. Exempel på stöd och hjälp är personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel.

En satsning på matematik, teknik och NO
Satsningen på matematik, teknik och NO förlängs. 400 miljoner kronor avsätts under 2011–2012 och den garanterade undervisningstiden i matte utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan.
Dessutom påbörjas en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.

9. En ny lärorik förskola
Allmän förskola för 3-åringar införs, förskollärarutbildning får en egen identitet med stärkt pedagogiskt uppdrag och en förtydligad läroplan. Vidare blir förskolan en egen skolform samtidigt som ett förskollärarlyft införs.

10. En ny yrkeshögskola
Inrättandet av yrkeshögskolan innebär att påbyggnadsutbildningar, vissa kompletterande utbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna till vissa hantverksyrken och kvalificerade yrkesutbildningar kommer att finnas under samma regelverk.

 

Vi har sedan mandatperioden 2002-2006 och 2006-2010 pekat finger och haft utredningar. Vi känner till styrkorna men också kvalitetsbristerna. Det är dags för alla seriösa parter att fokusera på lösa problemen i utbildningsväsendet istället för att fortsätta peka finger och använda talarstolen enbart för att synas i media för att fylla diverse mediemappar.  Ett tips till Jan Björklund med flera  – Socialdemokraterna bär ett stort ansvar för utvecklingen i den svenska skolan de senaste 20 åren men faktum är att det inte är hållbart att i nästan varenda debatt säga ”det var sossarnas fel, det var sossarnas fel”. Föräldrar och elever vill inte höra vems fel det är (även om det är viktigt med ansvarstagande politiker etc.) , de vill veta vad ansvariga tänker göra. Så skippa ”någonannanismen”-argumenten och fokusera på reformerna. Helst bra reformer! Gäller även mig själv. Lika mycket som Jan Björklund har ett ansvar så har även politiker, oavsett färg, ett stort om inte större ansvar för utvecklingen de senaste åren. Reformerna ovan räcker dessutom inte för att höja kvaliteten och minska utslagningen. Huvudmän, ledingar, lärare och elever måste i samtliga verksamheter vara med på tåget för att komma med nya idéer som stärker hela utbildningsväsendet från grundskolan hela vägen till universitet och högskola. Tro mig man kan göra mycket på lokal nivå, i synnerhet verksamhetsnivå, för att gå från kris till framgång.

DN, SvD, Aftonbladet

// Edvin