”Företag, jobb, skola, välfärd och utanförskap”

Noterar att Thomas Böhlmark har utmanat mig samt Kent Persson, Fredrik Antonsson, Maria Hagbom, Fredrik Lidby, Martin Edgelius, Dennis Nilsson, Mary Jensen och Mattias Lundbäck att förmulera nya idéer för Nya Moderaterna. Detta för att komma med nya svar och lösningar på stora samhällsproblem. Alla vi som är medlemmar måste ta ansvar för att bära förnyelseprocessen framåt. Vi måste komma med svar på komplexa samhällsproblem i en föränderlig värld. Stannar vi upp. Börjar vi längta tillbaka efter en tid som aldrig funnits. Då kan vi lika gärna lägga ned verksamheten.

Fler växande företag leder till fler jobb och färre i utanförskap

Att minska utanförskapet måste fortfarande vara Moderaternas främsta prioritet under resten av mandatperioden men även när vi möter väljarna under 2014 för att be om fortsatt förtroende. Det mest effektiva sättet att minska utanförskapet är att det finns fler växande företag i Sverige som skapar nya jobb. På så sätt blir trösklarna lägre för alla människor, unga som äldre, att få en fot in på arbetsmarknaden. Under dom senaste åren har jag träffat många som driver små och medelstora företag som befinner sig i ett dilemma. För att företaget ska kunna utvecklas måste arbetsgivarna anställa fler personer men för att kunna göra det måste pappersarbetet och kostnaderna för att anställa minska. Jag har tidigare inom ramen för mitt uppdrag som ledamot i Moderata Ungdomsförbundets jobbgrupp presenterat ett förslag för att göra tillvaron enklare för landets jobbskapare. Sikta på en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna och sänk bolagsskatten!

Detta går att finansiera genom att se över spindelnätet av program och åtgärder och minska arbetsmarknadsbudgeten, däri ingår bland annat att successivt minska antalet platser i FAS 3 och andra åtgärder. Vi borde inte glömma bort att man kan rensa upp lite i avdragsträsket för att skapa utrymme. Om människor ska få en fot in på arbetsmarknaden måste riktiga företagare ha möjligheter att skapa jobb och riktiga praktikplatser så att människor som står utanför kan komma in och försörja sig själva och sina familjer. Invändningarna mot mitt förslag har bland annat varit att människor som befinner sig i dessa åtgärder har andra förutsättningar och därför behöver anpassade tjänster. Jag förnekar inte att det finns människor som har andra förutsättningar men att exempelvis vara funktionsnedsatt handlar inte om att man är okunnig (jo det finns fortfarande människor i Sverige 2012 som tror det). Det handlar mer om att det saknas fler arbetsgivare såsom MAX som kan erbjuda alla människor ett jobb oavsett förmåga och att människor har fördomar samt diskriminerar. Låt oss därför börja se till att skapa bra förutsättningar för Sveriges företagare och människor med idéer, genom regelförenklingar, skattelättnader och kapital till forskning, att skapa jobb och innovationer för att på så sätt få en arbetsmarknad för alla. Därtill kan Samhall och andra aktörer fortsätta vara en bra länk för att matcha människor som står längst bort från arbetsmarknaden till jobb.

Ett utbildningsväsende i världsklass

Jag är oerhört stolt över att vara född i ett land där utbildningen finns till för alla och ska hjälpa unga människor att utvecklas till fria och självständiga personer med en grund att stå på i det fortsatta livet. Men för den som inte får den hjälp och det stöd som skolan ska ge, väntar ofta ett liv präglat av utanförskap och arbetslöshet. Den mänskliga kostnaden blir stor när skolan inte kan leverera. Det finns stora brister i den svenska skolan, brister som måste åtgärdas genom ytterligare reformer under tiden som landets lärare, elever och huvudmän fasas in i en reformerad grund- och gymnasieskola. Det är oacceptabelt att cirka 30 procent av avgångseleverna saknar fullständiga betyg och att en fjärdedel slås ut från gymnasieskolan och därför behövs det ytterligare reformer. Även under dom mest reformtyngda åren behövs det nya reformer för att säkerställa hög kvalitet och resultat. Tidigare idag presenterade jag och min kollega från Växjö, Oliver Rosengren, tre förslag på reformer; Inför externa examinatorer för att stärka likvärdigheten och öka karriärmöjligheterna för lärarna. Tillåt skolor att göra avsteg från timplanen så att varje enskild elev får tid att nå kunskapsmålen. Minska antalet felval genom ett SYV-lyft, arbetsmarknaden och utbildningsväsendet förändras dagligen och därför behövs det kompetenta vägledare som kan hjälpa eleverna.

Detta räcker dock inte! Det behövs även ett bättre samarbete mellan skolorna och landets företag så att fler elever under eller efter studietiden kan samla på sig arbetslivserfarenhet men även kontakter för att därmed vara rustade för framtiden. För några dagar sedan läste jag en artikel i Nyteknik om att Scania fortsätter att satsa resurser på att få fler elever att bli intresserade av naturvetenskap och teknik. Ett fantastiskt initiativ för att höja kvaliteten men även säkerställa att elever kan få viktiga kontakter och jobb. Det behövs verkligen liknande initiativ! Näringslivet är en stor kunskapsbank och det vore dumt att fortsätta isolera skolan från resten av samhället. Hur stort är intresset? Vilka hinder finns det? Vad kan vi på lokal nivå göra? Det är några frågor som vi måste ställa oss själva för att få fler företag att våga starta utbildningar men även samarbeta med skolorna. Vi behöver även en högre utbildning värd namnet. Gör det enklare för utländska universitet att bedriva undervisning i Sverige. Med höga kvalitetskrav naturligtvis! Sverige är en aktör på den globala arenan och för att klara av den hårda konkurrensen behövs det mer av samarbete för att utbyta idéer och kompetens. Vi bör se över nuvarande regelverk för att göra det enklare och mer attraktivt för toppuniversitet runtom i världen att även starta upp filialer i Sverige. Det vore bra för studenter som vill kunna välja utbildningar i världsklass och bra för våra nuvarande lärosäten i deras utvecklingsarbete framöver.

En attraktivare välfärd

Jag har läst rapporter och gamla artiklar, som publicerades långt innan jag föddes (föredrar att läsa rapporter framför skönlitterära böcker), om den svenska välfärdens demografiska utmaningar. Allt färre kommer att försörja allt fler. Politiker av olika färger runtom i Sverige har försökt möta denna utmaning bland annat genom olika förvaltningspolitiska reformer och ha ett högt tryck på överskottsmål och effektiviseringskrav. Den demografiska utmaningen är en stor utmaning, det behövs mer av samarbete mellan blocken och parterna för att lösa den stora knuten. Däremot pratar vi inte tillräckligt mycket om hur vi ska locka till oss duktiga och engagerade människor till välfärden. Hur kan vi få fler unga att söka sig till välfärden? Hur kan fler människor lockas från näringslivet omskola sig till att bli rektorer, lärare eller personalchef på ett sjukhus? Svensk välfärd går miste om många kompetenta människor. För att göra det mer attraktivt för fler, i synnerhet unga, att söka sig till välfärden måste utbildningspremien bli högre. Många sitter flera år bakom skolbänken men arbetar inom yrken med dålig löneutveckling och lite kvar i plånboken efter skatt. Jag tycker att duktiga medarbetare som visar initiativförmåga och som driver utvecklingsarbetet inom välfärdens kärna ska få högre betalt. Det är när karriärvägar skapas som det finns incitament för människor att visa intresse och framfötterna. Med fler som vill arbeta inom välfärden blir det enklare för arbetsgivaren att anställa dom bästa. Således blir kvaliteten högre. Därtill måste människor som arbetar inom välfärden kunna leva på sin lön genom att behålla mer kvar i plånboken varje månad. En idé kan vara att skrota planerna på höjd nedre brytpunkt och rikta det femte jobbskatteavdraget mot dom som tjänar allra minst. Eller kanske genomföra en höjning av grundavdragen.

Det här är några idéer som jag har gått runt och tänkt på under den senaste tiden. Hoppas på fortsatt intressanta diskussioner om hur vi tillsammans kan utveckla Nya Moderaterna.

// Edvin