En kortis – Noterar att det fria skolvalet är uppe på tapeten igen, bland annat på grund av att Lärarnas Riksförbund har kongress men framför allt eftersom att Stefan Löfven och Socialdemokraterna bland annat vill kvotera in elever i olika klassrum baserat på utbildningsbakgrund och skolresultat. Det är ett oklart förslag från ännu en yvig partiledare från Socialdemokraterna om ett stort samhällsproblem.
Politiska företrädare (oftast till vänster samt personer som tror att centralstyrning från ett departement kommer lösa problemen) brukar lyfta fram att problemet med skolvalet och alla andra val som vi gör i livet är att personer med högre utbildningsbakgrund och bättre ekonomi tenderar att göra mer medvetna val och att andra människor, som oftast kommer från socialt utsatta områden, lämnas kvar på perrongen. Jag håller med om att det är ett problem att människor på grund av olika anledningar inte kan göra aktiva val. Anledningen till varför vissa är mer aktiva än andra skiljer sig. Det kan handla om allt ifrån att det finns brister i skolvalsystemet till språkliga hinder. Det kan också vara så enkelt att elever och vårdnadshavare från studieovana hem inte vet att man kan välja själv eller att de inte förstår vad det innebär att välja en utbildning. Frågan jag ställer mig är ifall man därför bör avskaffa skolvalet och återigen låta storleken på plånboken avgöra om man ska få välja skola eller ifall det istället behövs reformer på både lokalt och nationellt plan som löser knutarna. Min slutsats är följande, om problemet är att det finns människor som inte kan göra aktiva val eller känner att dom inte kan påverka skolsituationen behövs det bättre verktyg. Det kan t ex handla om att förbättra skolvalsystemet, ge bättre information till alla vårdnadshavare och att se över resurstilldelningen.
För övrigt finns det goda exempel på hur man kan kombinera skolval, likvärdighet och hög kvalitet/resultat i den svenska skolan. Enligt SCB ökade andelen elever som är behöriga till gymnasiet mellan 1998-2010 i följande områden som definieras som socialt utsatta: Flemingsberg, Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Husby, Tensta, Hyllie, Andersberg, N:a Biskopsgården, Brynäs, Gårdsten och Gottsunda. Andelen elever från Fisksätra som var behöriga till gymnasieskolan var 88,6 procent vilket till och med var högre än riksgenomsnittet. Allt är inte perfekt i den svenska skolan men allt är inte nattsvart heller. Vi har mer att vinna på genom att lyfta upp goda exempel i skoldebatten.
// Edvin
0 Svar till “Skolval, likvärdighet och hög kvalitet/resultat”