Bruna socialdemokrater försöker med en comeback!

(Uppdaterad) En – kortis Tänkte precis gå och sova men taggade till rejält när jag läste Dan Anderssons artikel på DN Debatt! När jag läste rubriken och ingressen på förstasidan så trodde jag att Dan Andersson ville uppmana politiker i riksdagen att över blockgränserna samarbeta för att stärka demokratin i Sverige i kölvattnet av dom hemska dåden i Norge. I was wrong! Debattartikeln har ingenting med ”demokrati” att göra överhuvudtaget egentligen utan mer om att Dan Andersson med sina, i mina ögon, bruna socialdemokrater försöker få  Håkan Juholt och Fredrik Reinfeldt att vrida tillbaka tid och politik, i en rad centrala frågor, till 1950- talets Sverige och använder extremister och terrorattentatet i Norge som svepskäl för att få igång en diskussion. Det LO:s före detta chefsekonom, Dan Andersson, försöker göra är att introducera ”Blue Labour” i Sverige genom att  främst få Håkan Juholt och Socialdemokratin att inta en mer konservativ ställning i frågor rörande nationell och internationell brottslighet blandat med socialism i frågor rörande ekonomi toppat med ett misstänkliggörande av globalisering och migration. Detta för att vinna tillbaka den ”övergivna” arbetarklassen som enligt Dan Andersson ”förlorat” på globalisering och ekoniomiskt öppenhet gentemot omvärlden och därmed sökt stöd hos populistiska och även extrema partier.

Det vi alltså vittnar just nu är en riktig och kraftig motreaktion till den liberalare ekonomiska och globala politik som Socialdemokraterna har drivit under dom senaste trettio åren. En politik som kännetecknats av bland annat av- och omregleringar av marknader, försäljningar av statliga bolag, skatteförändringar, positivare inställning gentemot ekonomiskt samarbete med andra länder, fri rörlighet över gränser och liberala reformer överlag. Det har funnits en grupp människor inom socialdemokratin som inte varit glada över denna utveckling, som försökt förhindra och förändra innehållet i politiken men inte fått stöd internt. Nu när den politiska produktionen stått still i över hundra dagar med anledning av att socialdemokratin ser över centrala delar av sin politik fram till debatten om höstbudgeten försöker Dan Andersson, med säkert flera och med ny inspiration från Storbritannien, äga dagordningen.

Jag tror att Dan Anderssons artikel kommer starta en stor debatt inom socialdemokratin vilket  i sin tur kommer leda till en rejäl vänstersväng ned i ett brunt dike i synen på globalisering och den fria rörligheten i främst i Europa genom överreggleringar och inskränkningar. Socialdemokraterna har spelat på den planhalvan tidigare, senast om arbetskraftsinvandring och allra tydligast i debatten om övergångsregler. Argumenten som kommer föras fram av denna bruna socialdemokrati kommer bland annat vara något i stil med ; globaliseringen har bidragit till att politiken fått backa tillbaka och tilliten människor emellan därmed har minskat, därför måste staten bli större för att utveckla en tydlig kulturell identitiet. Dessutom skulle jag inte bli förvånad om några S-debattörer, på samma sätt som vissa ”Blue Labour”-förespråkare i Storbritannien kommer skapa konfliktytor mellan välfärd och migration+ekonomiskt uftsatthet. 

Om detta kommer förändra den svenska politiska debatten återstår att se. Anledningen till att jag är osäker är för att svenskarna överlag är positiva till globaliseringen som fenomen och dess effekter men också för att arbetsmarknaden har genomgått en kraftig förändring. Klassiska hårda arbetarjobb, i synnerhet inom industrin har effektiviserats och försvunnit medan nya tillkommit och SACO och TCO-medlemmarna blivit starkare. Däremot finns det några människor som hamnat utanför, känner sig svikna av samhället och tycker att det var bättre förr och därmed faller för politiska budskap där man misstänkliggör ”dom andra” och intar en anti-globaliseringslinje. För mig är lösningen på deras samhällsproblem inte att ge efter populistiska krafter och ändra linje. Snarare tvärtom se möjligheterna och få med hela samhället genom ytterligare reformer inom primärt arbetsmarknad, utbildning och öka den fria rörligheten genom att stärka det ekonomiska och mänskliga samarbetet. Anledningen till att maskineriet inom Europa knasar är delvis för att politiker varit ansvarslösa men också för att man inte genomfört dom nödvändiga reformerna för att stärka konkurrenskraften. När man blickar tillbaka och satsar på gårdagen så är man inte förberedd inför morgondagen. Förhoppningsvis leder det till en het debatt inom bloggosfären! Jag kommer säkerligen återkomma till detta ämne under hösten och fram till valet 2014 men nu måste jag verkligen sova!

Bloggar: Thomas Böhlmark

// Edvin